publicerad: 2021
ÅLDRAS ol3dras2, v. dep. -ades; äv. (utom i fackspr. numera bl. ngn gg) ÅLDRA ol3dra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-a 1526 (: föråldradhe, ipf.) osv. -as 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. aldras, äldras; motsv. ä. d., nor. bm. aldres, nor. nn. aldrast; till ÅLDER, sbst.1; jfr äv. fsv., sv. dial. ällas, motsv. fvn., nor. nn. eldast, mlt. elden, feng. ieldan. — Jfr ÅLDRIG, ÅLDRING, sbst.2]
1) om person: uppnå allt högre ålder, nalkas ålderdomen; bli gammal; särsk. med tanke på stigande ålder ss. medförande skröplighet o. d. (l. förlust av tidigare krafter l. förmåga l. fräschör o. d.): förlora sin livskraft, tackla av; förr äv. utan särskild tanke på hög ålder: bli äldre; äv. om organ l. (del av) kropp o. d. (se a, b). Hwem dricker alt för glupz, och offta gör gott cijr, / Han åldras i en hast, och icke gammal blijr. Palmchron SundhSp. 379 (1642). Englarna åldras aldrig. Swedberg SabbRo 1219 (1697, 1712). Förstå den svåra konst, at åldras med behag. Leopold (SVS) I. 2. 1: 279 (1794). Jag (växte) och åldrades efterhand, emottog undervisning i några saker, till större delen utaf salig Farfar, hvilken lärde mig flitigt i läsning. ÅbSvUndH 61: B 5 (c. 1846). Det är en mycket allvarlig sak att åldras, att afklädas den ena förmågan efter den andra, att bli alltmera oduglig för denna världen. Billing Betr. 536 (1907). I ”Bygmester Solness” biktar Ibsen den åldrande diktarens fruktan för de unga. 3SAH LX. 1: 17 (1949). — särsk.
a) om organ l. (del av) kropp o. d.; jfr b. Såsom min maga begynner nu åldras, så fördrager han intet mera så friska stekar. Rudbeck d. ä. Bref 149 (1677). År förgå, och lifvet kämpar sina heta strider .. tankar och sinnen åldras. Topelius (SLS) 7: 305 (1856). Ögonen hade aldrig åldrats. Hesslind Sista 43 (1974).
b) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som åldrats, (som blivit) gammal; åldrig; äv. om organ l. (del av) kropp o. d. (jfr a): som tillhör l. förefaller tillhöra en åldring, särsk.: skröplig l. sliten l. illa medfaren. VDAkt. 1790, nr 235. Åter kallas jag att höja en åldrad röst, som längesedan bort tystna. Rosenstein 2: 53 (1813). Han såg åldrad och nedböjd ut, och hans ögon voro röda af nattvak och tårar. Lönnberg Cas. 121 (1882). Dina händer är trasiga, de är slitna och åldrade redan. Johnson Här 262 (1935). Strömholms film om sin åldrade far var en tung upplevelse om en ensam man. Berg Fotogr. 88 (2006). — jfr HÖG-ÅLDRAD.
2) om ngt sakligt (jfr 1 a): på grund av ålder l. tidens gång förändras l. försvagas l. försämras (vad gäller kvalitet l. beskaffenhet o. d.); i sht förr äv. dels: dröja l. bli kvar, vara länge, dels i fråga om tid: framskrida, förflyta (mot sitt slut). OPetri 1: 114 (1526). En longlige siukdom, hvilken genom Gudz tilhielp i förstone kunde lätteligen förekommas och botas; men, där han åldrades, blijffua longsam och besvärlig. AOxenstierna 2: 495 (1622). Kärleken åldras intet. Grubb 436 (1665). Sedan vi här (vid stranden) gått .. några timmar, begynte dagen att åldras, att vi måtte bege oss på hemresan. Tidström Resa 73 (1756). Äfven i Rom sjelft, ej blott i de många åldrande palatsen .. ser man ofta en förvånande bristfällighet. Atterbom Minn. 493 (1818). Den slutsatsen, att en hos våre förfäder snart åldrande partikel hia gifvit vid komposition anledning till förblandande med subst. hær. Rydqvist SSL 5: 95 (1874). Gräsfläckar bör helst icke få åldras för mycket, utan mamma bör sätta igång med rengöringen så snart lille Emil kommer hem med sådana på sina vita byxor. Holm AlltFläck. 21 (1946). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som länge funnits till; (som blivit) gammal; särsk. med särskild tanke på att ngt med tidens gång förlorat i betydelse l. värde l. anseende (o. kommit ur bruk): ålderdomlig l. föråldrad l. otidsenlig. Philæmons åldrade koja blef .. et präktigt Marmor-Tempel. Dalin Arg. 1: 241 (1733, 1754). En klippa, / Med åldrade, mossiga träd. Arfwidsson Oisian 2: 473 (1846). En mängd åldrade skattebestämmelser. Feilitzen Tjenare 1: 40 (1890). Åldrad industri gav vika för ny högteknologi. DN 23/1 2015, s. 4.
II. (utom i fackspr. numera bl. ngn gg) tr.: komma (ngn l. ngt) att åldras (i bet. I); särsk.: göra (ngn) sliten l. försvagad l. skröplig; äv. (i fackspr.) med avs. på mineral l. legering o. d.: (ss. steg i utskiljningshärdning) värma upp till låg temperatur under längre tid; ngn gg äv. utan obj. Oansedt ålderen (dvs. tiden) fräter, åldrar och förtärer effter handen icke allenast Menniskiohänders Wärck .. vthan och äfwen thet som sielfwa Naturen .. vpfördt hafwer, så (osv.). Sylvius Curtius 370 (1682). Vi tro näppeligen, at våra förflutne år hafva åldrat oss. Lybecker Young 25 (1795). Tio års hårdt arbete i ett osundt klimat hade åldrat honom i förtid. SD(L) 1904, nr 170, s. 2. Även om de varje kväll återvände till det lugna hemmet mötte då ändå varje dag den tid som förvandlar, förnyar och åldrar. SvD(A) 24/12 1954, s. 15. Man kan antingen åldra austeniten .. eller djupkyla och kallbearbeta. TT 1963, s. 466. Peeling sliter .. ganska hårt på huden och kan åldra den i förtid. Expressen 9/2 2016, Hälsa s. 15. — jfr SJÄLV-ÅLDRANDE.
III. ss. vbalsbst. -ande l. -ing, om förhållandet l. egenskapen att (komma ngt att) åldras.
1) (utom ss. förled i ssgr numera bl. i formen åldrande) i fråga om person; äv. i fråga om sak, särsk. i fråga om (förhållande i) naturen. Atterbom SDikt. 1: 287 (1810). En verld, dit tidens vedermöda icke följer, emedan all tid är der sjelfva evighetens afslöjade närvaro, all åldring förnyelse, all utveckling oförvissnelig fullkomning. Atterbom Minnest. 2: 409 (1839). Vitaminerna anses .. hjälpa oss att motverka ett för tidigt åldrande. Bolin VFöda 125 (1933). En viss kulturbetingad entrofiering och därmed ett för tidigt åldrande av sjöarna tycks under nutida förhållanden vara nästan lika ofrånkomliga som .. åldersförändringarna i människokroppen. Selander LevLandsk. 183 (1955). I verkligheten har man .. att ta hänsyn till att även intäkterna påverkas av åldrandet hos en lastbil. Hansson FöretagRäkensk. 1: 74 (1981). Det går att bromsa åldrandet genom att förbättra arbetsmiljön för de äldre. Arbetarskydd 1990, nr 12, s. 13.
2) (numera bl. i formen åldring) i fråga om material l. ämne l. stoff o. d.; särsk. (i fackspr.) om av tid l. temperatur beroende (l. behandling l. bearbetning påverkad) egenskapsförändring hos legering l. smidbart material o. d. Genom åldring av kallbearbetat stål förorsakas hos detsamma ökning av elasticitets-, proportionalitets-, sträck- och brottgränserna samt minskning av tänjbarheten. JernkA 1922, s. 508. Med åldring hos stål förstås samtliga de långsamma egenskapsförändringar som inträffa vid temperaturer vanligen under 500° för vanliga stål. JernkA 1940, s. 41. Kyla .. verkar hämmande på den naturliga åldringen, men har också den verkan, att gummit .. styvnar och blir hårt. TT 1943, AutMot. s. 6. Vid längre förvaring utsätts mjukt bröd dels för uttorkning genom vattenavdunstning dels för s k kemisk åldring. GHT 25/1 1961, s. 9. (Färgen) har obetydlig lukt vid målning och under torkning .. Den gulnar inte vid åldring. BeckerFärgfakta 1991, s. 1: 9. — jfr SJÄLV-ÅLDRING.
Ssgr (till III): A: (III 1) ÅLDRANDE-PROCESS. process (se process, sbst.1 5) som innebär att ngn (l. ngt) åldras; jfr åldrings-process. SöderhT 21/4 1949, s. 6. Åldrandeprocessen innebär en successiv fysisk och psykisk förändring. Esping o. Carlsund Samh. 11 (1978).
B: (III 2) ÅLDRINGS-BESTÄNDIG. som inte påverkas l. förändras av åldring; jfr beständig 1 d. SvD(A) 21/4 1947, s. 11. Hur snabbast åstadkomma en absolut tät försegling – med stor kemisk och fysisk motståndskraft, åldringsbeständig och med bästa elektriska egenskaper? DN(A) 4/10 1957, s. 3.
Avledn.: åldringsbeständighet, r. Oljans åldringsbeständighet. SvD(A) 30/4 1944, Söndagsbil. s. 1. —
(III 1) -FORSKNING. [sannol. åtm. delvis till åldring, sbst.2] åldersforskning. Svenska läkarsällskapets sektion för åldringsforskning. DN(A) 25/3 1954, s. 21. —
(III 1) -PROCESS. jfr process, sbst.1 5, o. åldrande-process. SöderhT 7/9 1928, s. 9. Även om det inte syns så börjar kattens åldringsprocess vid sju års ålder. Hellman Holmström KattBet. 69 (2009). —
(III 1) -SYMTOM l. -SYMPTOM. jfr symtom 2. AB 5/10 1913, s. 7. En drog som förhindrar och bekämpar åldringssymtom i hjärnan har utvecklats. SvD(A) 13/9 1966, s. 11.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content