publicerad: 2021
ÅRDER å4rder, sbst.3, n. (G1R 2: 268 (1525) osv.) l. r. l. m. (InventSkultuna 19/1 1577 (: myllesårdrar) osv.); best. årdret resp. årdern; pl. = (G1R 2: 268 (1525) osv.) l. årdrar (InventSkultuna 19/1 1577 (: myllesårdrar) osv.) ((†) årdrer HovförtärSthm 1636 B, s. 1139 (: Mulordrer)); pl. best. årdren (JmtP 25/9 1911, s. 4, osv.) l. årderna (SAOL (1923) osv.) ((†) årdrarna SAOL (1923)); förr äv. ÅLDER, sbst.3, n. (GripshR 1607, s. 59 (: Trädes ålder, pl.), SamlRönLandtbr. 1: 219 (1775)) l. r. l. m. (WijsaFoglArt 7 (1623), Osbeck Lah. 21 (1796)); best. åldret resp. åldren; pl. =; l. ÅDER, sbst.3, n.; best. ådret; pl. =; l. AL, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; l. ÅL, sbst.8, n.; best. -et; l. ÅR, sbst.3, n. (3SkånS III. 2: 57 (1798), TurÅ 1914, s. 109 (1850)) l. r. l. m. (Tidström Resa 42 (1756)); best. -et resp. -en; l. ÅRD, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; l. ÅRR, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(al (ah-) 1694 (: albilla)–1942. alder 1771. older 1741–1761 (: Mylls-oldret). oller- i ssg (: ollerjern) 1712. or- i ssg 1779 (: orträdet). orde- i ssg 1556 (: ordebilde). order 1636 (: Mulordrer)–1906 (: Orderbill). orr 1759. åder (åh-) c. 1730–1926 (: åderköras), 1994. ådran, sg. best. 1910. ål (åh-) 1556 (: ålebiller)–1925. åld c. 1660. ålder (åh-, -lld-) c. 1575 (: Myldis ålder)–1796. åldran, sg. best. c. 1645. år (åh-) 1616 (: årbild)–1878. ård 1577 (: wädesårdar)–1833. årder (-dh-) 1525 osv. årr 1754–1904)
Etymologi
[fsv. arþer; jfr fd. arth, fvn. arðr (nor. ard, varav sannol. d. ard), ävensom lat. aratrum, gr. ἄροτρον, lit. árklas; jfr äv. det från urn. lånade fin. aura, fin. dial. atra; till roten i ÄRJA. — Jfr ADER]
(förr) om enklare plogliknande åkerbruksredskap utan vändskiva (använt till dels uppluckring o. ärjning av jord, dels kupning av gröda, dels upptagning av potatis); särsk. i förb. med köra (jfr KROK 2, MYLLARE, TRÄDES-STOCK, ÄRJ-KROK); äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om viss äldre sorts harv, särsk. ss. senare led i ssgn PITE-AL. G1R 2: 268 (1525). Åkren köres om Wåren tre gångor med samma ålder, näml. Ärjes, Twäres och Nedmylles, då efter hwar plögning harfwas och sist korsharfwas. Linné Sk. 423 (1751). Plog brukas ej oftare, än då ny åcker af gräswallen skall uptagas: årder eller trästock är deremot allmän och köres med ett par dragare. SörmlH 3: 12 (1761). Hvad potäternas upptagning beträffar, så är vanligaste methoden, att köra upp dem med årder. Att detta går bättre, än upptagning med spade, eller med plog, anser jag för gifvet. QLm. 1: 32 (1833). Vid plöjningen .. för potatissättning användes stångårder. Vid kupningen av potatisen användes ett mindre årder. EtnolKällskr. 3: 195 (1946). Djupplöja kunde man dock inte med dåtidens grundgående årder och träplogar. Selander LevLandsk. 416 (1955). Årdret bestod av trenne delar, pinne, bill och stång. Billen som plöjde fåran blev under järnåldern järnskodd i spetsen. Moberg SvH 1: 59 (1970). — jfr STOCK-AL o. TRÄDES-, VÅR-ÅLDER samt ENBETTS-, HJUL-, JÄRN-, KUP-, KUPNINGS-, KÄRR-, MYLL-, POTATIS-, RIST-, SKÅNE-, STOCK-, STÅNG-, SVÄNG-, TRÄ-, TRÄDES-ÅRDER m. fl.
Ssgr (förr): A: ÅRDER-BILL. (årder- 1588 osv. årdere- 1556–1569) [fsv. arþer bilder] bill (se bill, sbst.1 1) på l. till årder; äv. metonymiskt för: årder; jfr -järn. (Inventarier:) spadha ett st:e, ordebilde ett st:e. BtFinlH 3: 328 (1556). (De hade) rifvit halfva skägget af honom och fört hans årbild på hans Junkares .. gård. Hallenberg Hist. 4: 499 (i handl. fr. 1616). —
-JÄRN. årderbill av järn; jfr järn 5 b. (Sv.) Bjl, plogbjl. al. ollerjern .. (lat.) vomer. Spegel 51 (1712). —
-KÖRA, -ning. köra (se köra, v. 11 (b)) l. bearbeta (åker l. jord o. d.) med årder, ärja; jfr årdra. TSöderm. 12/1 1838, s. 2. Trädesjorden bör (vid utrotning av kvickrot) .. helst åderköras vid torr väderlek och därefter harvas med klösharv. Bolin Åkerogräs. 81 (1926). —
-PLOG. om årder (betraktat ss. ett slags plog). Hos Stenborg i Walbo finnas fjederharfvar och årderplogar till salu. NorrlP 13/3 1893, s. 4. —
-STOCK. om (krokformig) del av årder utgörande (fäste för) årdervise l. årderstång; äv. metonymiskt för: årder; jfr stock, sbst.1 2, o. -båge, -trä o. bill-stock, mylle, sbst.2 Sådden får icke nedmyllas med årderstock, ty därigenom kommer en stor del af utsädet för djupt i jorden. Åland 21/9 1899, s. 2. Den krokiga delen kallas årderstock. I årderstocken sitter mullspån med årderbillen. Budk(Brage) 1942, s. 126. —
-STÅNG. dragstång (se d. o. 1) på l. till årder; jfr -stock o. ås, sbst.2 2. Landsm. II. 8: 7 (c. 1830, 1882). Den gamla anspänningen med årderstången hvilande på ett för båda hästarne gemensamt bukok. Uppl. 2: 71 (1903). —
-TRÄ, förr äv. -TRÄD. (årder- 1779 osv. årdere- 1754) årderstock; jfr trä, sbst.1 2 a. 2 st(ycke)n Åreträ med bjlar. ÅgerupArk. Bouppt. 1754. Plogen nämnes åder eller årträ. BtFinlNF 28: 20 (1878). —
-VISE. om den del av årder som vid ärjning vilade mot fårans botten o. som utgjorde fäste för billen; jfr vise, sbst.2, o. plog-vise. Plogsola, ther billen sitter vthi, kallas och årderwijse. Linc. Y 5 b (1640). Desze billar göras dels så, att de med grofwa spikar fästas wid åderwisen, och dels med en hylsa, att de kunna trädas på wisen när de skola nytjas och aftagas, när de der ej behöfwas. Crælius TunaL 360 (1774). —
-ÖRA. om på sida av årdervise monterad krok (vars uppgift var att föra jord åt sidan). (Gödseln måste) nedermyllas med trånga ålder-öron och små billar, på det åkren må blifwa fint och grundt mylder. Boije Landth. 14 (1756).
B (†): ÅRDERE-BILL, -KROK, -TRÄ, se A.
Avledn. (förr): ÅRDRA, förr äv. ALA l. ÅLA, v.4, l. ÅRDERA, v., årderköra (åker l. jord o. d.), ärja; äv. med avs. på utsäde, i uttr. årdra ned. Åker-trädning, består uti- rista, plöija, åldra, wällta. Columbus Ordesk. 25 (1678; uppl. 1963). Då de (dvs. ärtorna) årdras ner med enbets-årder och nermyllas med krokharf. Alm(Ld) 1806, Bih. s. 11 (1805).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content