publicerad: 2023
ÖVERSIKT ø3ver~sik2t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -fv-, -fw-, -gt)
Etymologi
1) överblick; särsk. ungefär liktydigt med: utsikt l. utblick, äv.: uppsikt l. uppsyn; äv. oeg. l. bildl. (se slutet); särsk. i sådana uttr. som ha l. få (en) l. ta en översikt över l. av ngt. Åtminstone företer den öfversigt, som allmänna farvägen erbjuder, ett visst armod. Atterbom Minn. 5 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Jag satte mig på en ledig soffa, för att taga en öfversigt af sällskapet. De Geer SHT 12 (1843). Ögat (njöt) af den vackra öfversigten öfver det blåa hafvet och huertans grönska. Kræmer Span. 148 (1860). De högre befälhafvarnes uppehållsplatser böra medgifva en vidsträckt öfversigt, åtminstone af stridsfältets vigtigaste delar. Tingsten AnvTakt. 113 (1887). Vill man på närmare håll få en öfversikt öfver staden (Uppsala) och dess läge, så erbjuder Slottsbacken den .. vackraste anblicken. LbFolksk. 131 (1890). Hvarje (gymnastik)redskap bör hafva tillbörligt utrymme, hvarjämte läraren bör äga full öfversikt vid deras användning. Bergqvist UndPlanRealsk. 180 (1906). De bor i husvagnen .. som står på kullen intill klubbhuset. Härifrån har de full översikt över de fem bryggorna. NorrkpgT 29/7 2020, s. 16. — särsk. oeg. l. bildl., i fråga om att uppfatta l. få en bild av (helheten av) ngt abstrakt; särsk. ungefär liktydigt med dels: helhetsbild, dels: (god) förståelse l. uppfattning (av helheten av ngt); i vissa språkprov svårt att skilja från 2; jfr ÖVER-BLICK slutet. Ett embete hvilket af honom med den öfversigt i skicklighet företräddes, att han (osv.). 1SAH 1: 314 (1786, 1801). Vetenskapernas kännare veta .. huru nödig öfversigten af de särskillda kunskaps-grenarnas tilstånd och senaste tilväxter är äfven för deras blotta älskare. LittT 1795, s. 3. Då delen förutsätter ett helt, förvärfvas ingen sann insigt i delarne utan öfversigten af det hela. Geijer I. 6: 1 (1839). Hans förmåga att sätta sig in i även de mest invecklade detaljfrågor utan att därför tappa bort översikten och ledningen i stort. UrDNHist. 2: 351 (1953). Vill vi förmå ryssarna att underlätta översikten av deras enorma tidskriftslitteratur med hjälp av referat på engelska så måste vi i västerlandet göra en motsvarande prestation. Dædalus 1960, s. 116.
2) om (kortare) sammanställning av (o. redogörelse för l. beskrivning av) huvuddragen av l. huvudinnehållet i (helheten av) ngt, mer l. mindre liktydigt med dels: sammanfattning l. sammandrag, dels: orientering (se d. o. 11); särsk. i uttr. ge l. lämna en översikt över l. av ngt; äv. konkret, om (del av) text utgörande l. innehållande sådan sammanställning; jfr 1 slutet o. ÖVER-FART 1, ÖVER-BLICK slutet slutet. Historisk Politisk öfwersigt af året 1790. GbgAlleh. 18/2 1791, s. 2. Redan hade man nästan alldeles upphört att läsa de bildande klassiska Autorerna, man nöjde sig med magra öfversigter och utdrag. Broocman TyUnd. 1: 5 (1807). Den här bifogade tabell, som framställer hela Stafläran i en lätt öfversigt. Broocman SvSpr. 109 (1810). Justinus Martyr hade .. i ena apologien lemnat en fullständig öfversigt af Christna lärodogmerna. Agardh ThSkr. 2: 106 (1856). Slutligen följer här en översikt av en del viktigare äggviteämnen, vars namn man ofta ser nämnda. Bolin VFöda 82 (1933). Föreliggande bok ger en kortfattad översikt över växternas viktigaste livsbetingelser. Ekbrant VVRumsväxt. 7 (1955). (Erikskrönikans författare) har .. haft till sin disposition skrivna kronologiska översikter över huvudhändelserna under den tid han har skildrat. 3SAH LXVI. 1: 35 (1956). — jfr BETYDELSE-, INNEHÅLLS-, LITTERATUR-, MÅNADS-, PRESS-, REPETITIONS-, RIKSDAGS-, SLÄKT-, TIDNINGS-, VECKO-, ÅRS-ÖVERSIKT.
Ssgr (i allm. till 2): ÖVERSIKTS-ARBETE~020. översiktsverk; jfr arbete 11 c. AB 5/7 1877, s. 2. Hans bok har blivit ett kultur- och lärdomshistoriskt översiktsarbete i bästa bemärkelse. Rig 1955, s. 100. —
-ARTIKEL. artikel (se d. o. II d γ) som ger l. utgör en översikt. SD 14/2 1868, s. 2. Innehållet skulle bestå av koncentrerade översiktsartiklar från olika forskningsområden. ForsknFramst. 1980, nr 1, s. 46. —
-BILD.
1) till 1, om avbildning av ngt större i dess helhet, helhetsbild l. totalbild; särsk. (o. numera i sht): översiktsfotografi (jfr bild, sbst.1 1 c α); äv. (i denna anv. ibland svårt att skilja från 2) till översikt 1 slutet, i fråga om ngt abstrakt (jfr bild, sbst.1 1 c ε, 2, o. helhets-bild 2); jfr -vy. Här afläggas ur tryckprässen öfversiktsbilder från utställningen. GHT 1888, nr 142 B, s. 1. Förf:s indelning av området skär tvärs över dessa gränser och sammanför delar av olika tektonisk utbildning, vilket skapar en oklar översiktsbild. Ymer 1942, 1–2: 67. Då kommer närheten till blommorna och gräset .. att ge en starkare känsla än en livlös översiktsbild. Carlsson Ang DigitVideoHb. 66 (2006).
2) till 2: bild (se bild, sbst.1 1 c γ) som ger l. utgör en översikt; jfr 1 o. -diagram, -ritning, -tabell, -tablå, -tavla. Kartornas rediga små öfversigtsbilder af historiskt och statistiskt innehåll. AB 21/8 1875, s. 3. —
-BOK. jfr -verk. PT 1879, nr 37 B, s. 3. De förnämliga översiktsböckerna Experimental psychology och Contemporary schools of psychology. TSvLärov. 1954, s. 21. —
-DIAGRAM. jfr diagram 1 c o. -bild 2. Med ledning av detta översiktsdiagram (över luftfuktigheten) har utvalts några typiska år, för vilka observationerna ytterligare utarbetats. LAHT 1931, s. 520. —
(1) -FOTOGRAFI. fotografi (se d. o. 2) som avbildar ngt större i dess helhet; jfr -bild 1. DN(A) 17/12 1934, Bil. s. 5. En geolog använder både mikrofotografier och översiktsfotografier från luften. Lundgren Hebb Psyk. 297 (1964). —
-FRAMSTÄLLNING~020. framställning (se d. o. I 3) som ger l. utgör en översikt. NDagstel. 25/9 1876, s. 1. Behovet av historiska översiktsframställningar. TSvLärov. 1952, s. 458. —
-KARAKTÄR. karaktär (se d. o. 3 c) av översikt. Artikelns översiktskaraktär. SvD(A) 10/11 1922, s. 7. —
(1, 2) -KARTA. om (mindre detaljerad) karta (i mindre skala) över helheten av större område; jfr -kort, -plan o. general-karta. DA 15/6 1838, s. 4. I och för uppsökandet af specialkartorna, äro på den öfversiktskarta, som finnes på främre permens innersida, införda hänvisningar, hvilka göra det synnerligen lätt att finna den karta man önskar. IllSv. 1: IV (1882). Inventeringen sker sockenvis. Fornlämningarna markeras och numreras på en översiktskarta över socknen. Ymer 1936, s. 242. —
(1, 2) -KORT. sjöt. sjökort (i mindre skala o.) över större område, överseglare; jfr kort, sbst. 3, o. -karta o. general-kort. I generalordern bestämmes, huru beskrifningar och öfversigtskort öfver militärlederna skola förvaras m. m., så att de ej komma i obehöriga händer. SvD 4/4 1897, s. 2. —
-KURS. jfr kurs 7. Frågan om lämpligheten af en öfwersigtskurs i allmän historia redan i femte klassen. LdVBl. 20/6 1872, s. 3. —
(1, 2) -PLAN. om mindre detaljerad plan (se plan, sbst.1 II 1) över (större) område; särsk. (o. numera i sht, i fackspr.) om sådan av kommun fastställd plan över dess markanvändning (jfr plan, sbst.1 II 3); äv. ungefär liktydigt med: översiktskarta (jfr plan, sbst.1 II 1 a); jfr general-plan. En öfversigtsplan af det hela, d. v. s. så väl den nya som gamla stadsdelen. GHT 23/5 1864, s. 4. Kartboken kompletteras av översiktsplaner .. över samtliga städer. Globen 1927, s. 43. Redan före 1947 års byggnadslagstiftning hade många kommuner, framförallt städer, gått i författning om att upprätta översiktsplaner. SvGeogrÅb. 1981, s. 32. —
-PLANERING. (i fackspr.) utarbetande l. upprättande av översiktsplan; jfr planera, v.1 1. ArbT 27/5 1948, s. 1. I samhällsplaneringen, i synnerhet i den fysiska översiktsplaneringen, aktualiseras ständigt frågan om tätortskärnans funktioner, dess areella tillgångar och framtida behov. SvGeogrÅb. 1970, s. 19. —
(1) -RESA. särsk. (numera bl. ngn gg) om (rund)resa inom bestämt område i syfte att få överblick över o. skaffa kunskap om där rådande förhållanden. PT 13/7 1865, s. 3. Inom Sverige hafva geologiska och paleontologiska öfversigtsresor blifvit verkstälda i Dalarne, Upland, Södermanland .. samt i Skåne. SFS 1876, Bih. nr 1, s. 19. —
-RITNING. jfr ritning 3 a o. -bild 2. Öfversigts- och detaljritningar till den bärande konstruktionen. TT 1889, s. 204. —
-TABELL. tabell som ger l. utgör en översikt; jfr -bild 2. Selander ÅrsbVetA 1837–41, s. 81. I efterföljande öfversigtstabell äro sammanförda de här förut länsvis samlade uppgifterna rörande tionden under åren 1539–58. 2VittAH XXIX. 2: 164 (1884). —
-TABLÅ. (numera bl. ngn gg) jfr tablå I d o. -bild 2. En statistisk öfversigtstablå öfver de delar af landet, genom hvilka jernvägar blifvit föreslagna att framdragas. AB 24/11 1859, s. 2. —
-TAVLA. tavla (se tavla, sbst.2 1 a γ γ′, d) som ger l. utgör en översikt; jfr -bild 2. KrigVAH 1830, s. 16. Släkttavla, en överskådlig och ej för detaljrik uppställning över släkten eller del därav – då med en förenklad översiktstavla – med namn, årtal, helst även huvudyrke och hemort. Sjöstedt Släktutredn. 4 (1961). Ett tips för ansvariga vid bussterminalen .. : varför inte en stor översiktstavla så att man lätt kan se var de olika bussarna står placerade. HbgD 11/12 2013, s. C11. —
-VERK. verk (se verk, sbst.1 2 b) som ger l. utgör en översikt; jfr -arbete, -bok. NDA 28/1 1881, s. 3. Den amerikanska historiska litteraturen torde .. vara rikare på stora översiktsverk än den nordiska. HT 1954, s. 447. —
-VIS, adv. i form av en översikt l. översiktligt. Tid och utrymme göra att vi i dag måste inskränka oss till att blott öfversigtsvis redogöra för (diskussionen). AB 18/3 1875, s. 3. —
-VY. särsk. till 1: översiktsbild (se d. o. 1); jfr vy 1 (slutet). AB 18/11 1871, s. 3. En serie översiktsvyer från olika väderstreck, alla i det lilla visitkortsformatet. SträngnHist. 177 (1959). —
-ÄMNE. (förr) om examensämne av översiktskaraktär vid studentexamen. SvD(A) 31/10 1898, s. 2. De ofta använda översiktsämnena ställer onekligen större krav på lärjungarna. TSvLärov. 1941, s. 105.
Avledn.: ÖVERSIKTLIG, adj.
1) till 1: som lätt kan överblickas, överskådlig; särsk. till 1 slutet, om framställning l. disposition o. d.; jfr 2. En Handbok för Resande. Innehållande de utförligaste beskrifningar, öfwersigtligt framställde. SD 10/6 1850, s. 2. En klar och översiktlig disposition och en stilistisk helgjutenhet. 3Saml. 30: 8 (1949). jfr o-översiktlig.
2) till 2: som ger l. utgör l. har karaktären av översikt; särsk. om dels framställning l. redogörelse o. d., dels plan(ering), dels (med kvardröjande bet. av 1) blick o. d. En översiktlig plan för området, arbetet. Han skaffade sig ett par styltor, och, uppklifven på dem, tog han de utnämnde Ministrarne i öfversigtligt betraktande. SvBiet 22/5 1840, s. 4. Assyriska grammatikor ega vi af Hincks, Oppert .. (m. fl.) och i öfversigtlig framställning af Schrader. UVTF 12: 51 (1875). Redan efter en översiktlig granskning av förhållandena, sådana de framgått ur senare detaljforskningar, visar sig dock bilden långt mera komplicerad. SvGeogrÅb. 1934, s. 20. Balansräkningen skall utgöra ett översiktligt sammandrag av inventariet. SFS 1951, s. 1981. En översiktlig blick på Sveriges nuvarande invandring visar att detta är ren skrämselpropaganda. SvD 8/11 1998, s. 2.
Avledn.: översiktlighet, r. l. f. om förhållandet att vara översiktlig; särsk. till översiktlig 1: överskådlighet. LdVBl. 13/7 1854, s. 3. De eldfasta materialen indela vi för öfversiktlighetens skull i de 3 hufvudklasserna, 1) sura 2) neutrala, 3) basiska. TT 1895, K. s. 4. Man saknar mången gång sammanhang och översiktlighet i en sådan predikan. Wifstrand AndlTal. 66 (1943).
Spoiler title
Spoiler content