[fsv. abskons, af mlat. absconsa. jfr ä. d. abskons, isl. skons, n. Hof Dial. Vestrog. 81(1772) yttrar: ”Abskôns (i västgötamålet), Sv. enn schärm att sätta för jusett”]
(†) skärm, ljusskärm. Umbraculum skiwl eller abskons. Var. rer. 24(1538). Düben Pulp. 19(1722). — bildl. skärm, skydd. War tu mitt Abscons emoot hetan, min skugga om middaghen. P. J. Gothus Bön. S 1 a(1572). — jfr Rietz Ordb.
