publicerad: 1893
ADAM a3dam2 (A`dam Weste), m.
Etymologi
[hebr. ādām, människa]
1) namn på den första människan, människosläktets stamfader. (Kon. Hans) hölt them troo wedh thetta wijss / Föghe lenger än Adam war j Paradijss. Svart Gensv. F 4 a (1558). När Adam plöjde och Eva spann. Weste 1: 1949 (1807); jfr under ADELSMAN. — Adams barn, Adams son, människa; särsk.
α) med afs. på vidlådande synd, svaghet o. dödlighet. Adams barn, som andra alla / Född i synd, du föll med hast. Ps. 122: 2 (1819). I Adams barn, som af jorden födens, / Och vänden åter till jorden om! Wallin Vitt. 1: 45 (1839).
β) motsatt dels blott sinnliga, dels öfvernaturliga väsenden. O Adams söner! (i motsats till änglarna; uti den urspr. texten af Spegel nyttjas uttr. i motsats till djuren). Ps. 270: 5 (1819); jfr Ps. 303: 11 (1695). Ej gifs .. / En större vällust än att drifva gäck / Med Adams barn (yttras af bergakungens dotter). Stagnelius 1: 566 (1823). jfr ADAMS-BARN.
2) bildl.
a) Den andre l. Den nye Adam. Moste Christus komma såsom en annar Adam, then oss sina rettferdughet erffuer genom en ny andeligh födzlo. NT Förspr. t. Rom. 4 b (1526). Först och fremst är Christus then rette nyie Adam .. ther näst alle hans bröder, christrogna menniskior, som j dopet .. haffua .. begynt itt nytt liffuerne. O. Petri Ingång A 7 a (1538). jfr: Then yttersta Adam (i Vulgata: novissimus Adam). 1 Kor. 15: 45 (NT 1526).
b) Den gamle Adam, arfsynden, människans syndiga natur. (Tron) dödhar then gambla Adam. NT Förspr. t. Rom. 2 b (1526). Hvad betyder then gamle Adam? Vår förderfvade natur och medfödda onda begärelse, then vi af vår förste fader Adam ärft hafve. Svebilius Kat. 263 (1688; motsv. ställe hos Lindblom har: den gamla menniskan). Den gamla Adams pock och kif. Dalin Vitt. I. 1: 29 (c. 1750). Thomander Pred. 1: 436 (1849). jfr Rom. 6: 6, Ef. 4: 22, Kol. 3: 9.
Ssgr (alla till 1; Adam uppfattas a) ss. människornas stamfader, b) ss. före syndafallet naken, c) ss. den, som åt af den förbjudna frukten): (a) ADAMS-BARN30~2. Ett svagt och skröpligt Adamsbarn. Wallin Rel. 3: 395 (1831). jfr Adams barn under ADAM 1. —
(b) -DRÄKT~2. —
(b) -KOSTYM~02. —
(c) -TRÄ~2. Adamsträd (Adamsholz), är en sort Ebenholz. Synnerberg (1815). Åstrand (1855). Björkman (1889). —
(c) -ÄPPLE~20. [jfr eng. Adams apple]
1) Synnerberg (1815). Åstrand (1855). Adamsäpple .. frukten af en Citrus- (citron-) afart .. Enligt en judisk tradition var det af denna frukt Adam åt i paradiset. N. J. Andersson i NF (1875).
2) anat. [af t. Adamsapfel, öfv. af mlat. pomum Adami, som är en efterbildning af ett arabiskt uttr., i hvilket det förra ordets motsvarighet betecknar en rundad upphöjning på människokroppen o. det senares eg. har bet.: mans; se Hyrtl Onomatologia anatomica 416 (1880)] på strupen, i sht hos män, framstående knöl, hvilken enl. en på missförstånd af det urspr. arabiska uttrycket grundad föreställning uppkommit däraf, att då Adam åt af den förbjudna frukten, en bit fastnade i hans hals. Then knylen frampå halsen, som vi kalle Adams Äpple. Orrelius Beskr. öfv. diur riket LXXXVII, § 73 (1750). Nyström (1794). Sköldbrosket .. som .. framtill bildar en utstående vinkel eller knöl, känd under namn af adamsäpplet. Thorell 1: 247 (1861).
Spoiler title
Spoiler content