SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSTAFVA a3v~sta2va, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -STAFNING.
afdela (ett ord) i stafvelser; särsk. med afs. på ett ords fördelning på två rader i skrift l. tryck. Lidforss T. gr. 12 (1860). Enkla ord .. afstafvas så, att ett medljudstecken föres till den följande stafvelsen. Freudenthal Rättskr. 9 (1881). (C. F. Ljungberg) afstafvade efter stam och ändelse: bord-et, håll-a o. s. v. NF 9: 1549 (1885). — jfr STAFVA, STAFVELSE, ACCENT-, LJUD-AFSTAFNING.
Ssgr: AFSTAFNINGS-REGEL310~20. Schwartz o. Noreen Sv. spr. XVIII (1881).
-SÄTT~2. Freudenthal Rättskr. 7 (1881, 1886).
-TECKEN~20. Uppström Got. bidr. 7 (1868).
Spoiler title
Spoiler content