AKTER ak4ter (a´kter Weste), sbst.1, r. l. m. ((†) n. Dähnert(1784; möjl. felaktigt)); best. -n; pl. aktrar.
Etymologi
[sannol. jämförelsevis ungt ord; substantivering af föreg. l. elliptisk bildning af AKTERDEL,AKTERSTÄFo. d.; jfr d. agter]
1) sjöt. bakre delen af ett fartyg; bakstam, akterstäf. Sahlstedt(1773). Tornquist Förkl. 1 (1788). Den kopparbeslagne / Aktern. Adlerbeth Æn. 111(1804, 1811). Barkassen rodde upp under skeppets akter. Skogman Eug. 1: 143(1854). Uppf. b. 7: 355(1875). Bryta öfver aktern på ett fartyg (om sjön). Uggla (1878, under poop). Tjock i aktern .. tränga in i aktern .. från för'n till aktern .. hon (dvs. skutan) ligger djupare med aktern. Björkman(1889). (Liggande) på aktern. Wenström o. Lindgren(1889, under stern). Ni håller på att segla med aktern före. GHT 1896, nr 136 A, s. 3.
2) [jfr t. after, lat. posteriora] (numera bl. skämt.) bakdelen af kroppen. Hafva en böld i achtern, ein Geschwär am Aftern haben. Lind(1749). Almqvist(1842). Nyblom M. Twain 1: 33(1873). — jfr: Akter .. anus. Marklin 273 (1818).
