SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AKTORAT ak1tωra4t l. -or- (actora´t Weste 1: 1949), n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[af AKTOR efter mönstret af likartade bildningar; jfr REKTORAT o. d.]
befattning l. uppdrag ss. aktor. 2 RARP 3: 291 (1723). Ändteligen påtog Hr Adlerbeth sig actoratet i denne Commission. Därs. 4: 481 (1727). Dalin (1850). Sv.-fin. lagt. (1883).
Ssgr: AKTORATS-KONTOR. (†) Henel 1735 109 (1736).
-PROCENT103~02. Stålhane 361 (efter handl. af 1839). Konv.-lex. (1856).
-PROVISION~102. Stålhane 360 (efter handl. af 1819). Sidenbladh 99 (1872, 1879).
Spoiler title