SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALLSIDIG al3~si2dig, adj. -are; -T, adv.
Etymologi
[jfr d. alsidig, t. allseitig; ordet har utvecklats som motsats till ENSIDIG; jfr äfv. MÅNGSIDIG]
1) (föga br.) i eg. bet.: på alla sidor befintlig; från alla håll kommande. Blott en half timme kunde .. (den kejserliga centern) motstå det allsidiga anfallet (af den i halfmånform uppställda svenska hären). Fryxell Ber. 8: 6 (1838).
2) i öfverförd bemärkelse.
a) om sak: åt alla sidor utvecklad; sträckande sig till sitt föremåls alla sidor; ss. adv.: från alla sidor l. synpunkter. Allsidig bildning. I allsidig belysning. Om Läroverken skola kunna fullständigt utbilda de menskliga förmögenheterna, så måste undervisningen omfatta dem alla, eller vara Allsidig. Betänk. ang. underv. 1828, s. 26. Wallin Vitt. 2: 341 (1835). Genom mångfaldigande af en ursprungligen enkel personlighet plägar mythologien åskådliggöra ett begrepps allsidigare utveckling. Lysander Tre föredr. 18 (1855). Den totala och allsidiga reformen. Bolin 1: 78 (1868). Intet språk kan .. ega en allsidig öfverlägsenhet öfver alla andra. E. H. Tegnér i UVTF 26: 137 (1880). Det (absoluta) .. måste fattas såsom allsidigt bestämdt. Åberg i NF 4: 773 (1881). En grundlig och allsidig utredning. Forssell Stud. 2: 218 (1888). Matematik .. utgör det allsidigaste medlet till formel förståndsutveckling. NF 16: 1428 (1892). [motsatt ENSIDIG i ensidig fred (dvs. separatfred) o. liknande uttr.] (mindre br.) Fridens fullkomliga och allsidiga afslutande. Fryxell Ber. 7: 125 (1838).
b) (mindre br.) om person: i hög grad mångsidig. En a(llsidig) skådespelare, författare. Dalin (1850). Kindblad (1867).
Spoiler title