[jfr d. alseende, holl. alziend, t. allsehend, eng. allseeing]
som ser allt; för hvilken ingenting är fördoldt; som eger fullkomlig förmåga att se (o. uppfatta) allt; oändligt skarpsynt; i sht med afs. på Gud. För Guds allseende ögon kan intet fördöljas. Sahlstedt Hof-art. 55(1720). Jag tackar .. den Allseende Styraren. Dalin Arg. 2: 447(1734, 1754). Inför den allseende Gud. Nordberg 1: 90(1740). (Människan) måste framträda för den allseende domaren. Franzén Pred. 3: 284(1843). Såsom solens och dagens Gud är H(elios) tillika den allseende, för hvilkens öga intet kan döljas. Alexanderson i NF 6: 966(1882). Rudin 2 Evigh. 2: 256(1884, 1889). — särsk.
a) [jfr holl. de Alziende] den Allseende ss. benämning på Gud. Hvad kan döljas / För den Allseende ..? J. G. Oxenstierna 4: 341(1815). Verldsödets Bok ligger öppen blott för den Allseendes blick. Grubbe i SAH 15: 360(1834).
b) [jfr holl. het alziend oog] i kyrklig konst: det allseende ögat, bilden af ett öga inom ramen af en triangel ss. sinnebild af Guds allt genomträngande blick. L. Looström i Meddel. fr. sv. slöjdför. 75(1884).
c) hyperboliskt om den, som är mycket skarpsynt. Husbondens allseende blick. När kärleken en gång afhöljt bindeln, så är den allseende. Knorring Ståndsp. 2: 199(1838). jfr Dalin(1850).
