SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANNEXION an1äkʃω4n, äfv. an1ek-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till ANNEKTERA. — särsk. till d. o. 3 a. Wieselgren Bild. 355 (1871, 1889). Annexionen af Elsass. Forssell Stud. 2: 297 (1888). De nya tyska annektionerna i Ostafrika voro den brännande frågan för dagen. Gleerup i Kongo 2: 456 (1888). — konkret: annekteradt område. Ludvigs (dvs. L. XIV:s) annexioner vid gränsen bevarades mycket längre tid än de aflägsnare områden, som t. ex. Napoleon lyckades underlägga sig. Cederschiöld Skriftspr. 5 (1897).
Ssg: ANNEXIONS-POLITIK103~002. NF 4: 846 (1881).
Spoiler title
Spoiler content