SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANNEX anäk4s (anne´x Weste), n., stundom r. l. f. (i bet. 1 R. v. Fersen i HSH 3: 198 (1713), Linné Öl. 69 (1745), Lovén Folkl. 158 (1847), i bet. 4 Levertin Wellander 91 (1896)); best. -et, ss. r. l. f. -en; pl. = l. -er (Emporagrius i KOF II. 2: 191 (c. 1655), Kyrkol. 2: 7 (1686), SD (L) 1897, nr 480, s. 3).
Etymologi
[jfr d. annex, n., t. annex(um), n., fr. annexe, af lat. annexum (l. -a), eg. p. pf. till annectere, fästa vid, förena med (se ANNEKTERA)]
eg.: ngt (af underordnad bet.) som är förenadt med l. vidfogadt ngt annat (större l. af mera betydenhet).
1) annexförsamling; äfv. om dylik församlings kyrka, annexkyrka; jfr ANNEXA. Mäste parten af Gellen hafwa små annexer eller fleere Kyrckior och Capel at förestå. Laurelius i KOF II. 1: 291 (1659). På Landet predikas allenast en Sökndag i Weckan, neml. om Fredagen; Ther som icke Redkyrckor och Annexer äre. Kyrkol. 2: 7 (1686). Kyrkioherdarne .. sielfve förrätta Gudstiänsten både i Moderkyrckian och två à tre annexer på en dag. 2 RARP I. 1: 165 (1719). Annexer under de nästgränsande Landsförsamlingar. Högström Lappm. 217 (1747). Tegnaby — annex till ett under Vexiö biskopsstol hörande prebende. Böttiger hos Tegnér 7: 3 (1847). Magister Lertius hade .. lemnat (klockaren) Dillberg efter sig i annexen. Lovén Folkl. 158 (1847). Brunius Gotl. k. 2: II (1865). — bildl. Göra orientaliska literaturen, såsom undervigtig, till ett annex under den grekiska. Tegnér 6: 423 (1824); jfr 4. Anm. Ordets särsk. i ä. tid ganska ofta förek. anv. i denna bet. ss. f. torde bero dels på inflytande från ANNEXA, dels (i sht i senare tid) på analogisk association med de till begreppet nära stående -KYRKA o. -FÖRSAMLING. Dess anv. ss. neutrum åter eger stöd i bet. 3 o. 4, i hvilka inflytande från de synonyma orden BIHANG, TILLBEHÖR, APPENDIX m. fl. gör sig gällande.
2) (föga br.) = ANNEX-HEMMAN. Alla Mensalier och Prestebohls-Stammar (dvs. -stommar), Annexer och Utjordar, som til Prestebolens förbättring och styrkio anslagne .. äro. Förordn. 19 Sept. 1723, § 7. jfr ANNEX-BONDE.
3) byggnad, lokal o. d. som tjänstgör ss. bihang till en (i sht för sitt ändamål otillräcklig, större) hufvudbyggnad; filial. Hotellets annex. Tekn. tidskr. 1872, s. 26. En af dessa ståtliga gamla karosser, som nu få sin plats i museernas annex. Lönnberg Cas. 80 (1882). Tvärs öfver gatan låg annexet, där vi skulle inkaserneras för natten. Melander På långtur 131 (1896).
4) (mindre br.) allmännare, öfver hufvud om ngt som tages i anspråk ss. bihang l. appendix till ngt annat. Barnens runda bord, som var annex till de äldres. Böttiger 6: 127 (c. 1875). (Ordenssällskapet) Apollini sacra, som Utili- (tryckfel f. Utile-)Dulci med skäl betraktade som en nyttig annex. Levertin Wellander 91 (1896). Såsom annexer till .. (sina) hufvudafdelningar eger institutet (för experimentell medicin i S:t Petersburg) ännu åtskilliga andra anstalter. SD (L) 1897, nr 480, s. 3.
Ssgr: A: (3) ANNEX-BATTERI03~002. bef. batteri anlagdt vid sidan af ett fäste i afsikt att förstärka den därifrån utgående elden. Busch Fästn. 59 (1888).
(2) -BONDE~20. [jfr d. annexbonde] (annexe- Resol. å allmogens besvär 25 Maj 1720, § 54) bonde som arrenderar annexhemman. Präste- och Annexe-bönder i Skåne gifva .. städzle-penningar, til Sochne Prästen. Abrahamsson 384 (1726).
(jfr 3) -BYGGNAD~20. byggnad hörande till annan (större) byggnad. (Med afs. på den tilltänkta nybyggnaden af centralposthuset i Sthm föreslogs, att) en afdelning brötes ut och förlades i en annexbyggnad. Tekn. tidskr. 1897, A. B. s. 42.
(jfr 1) -FÖRSAMLING~020. (annexe- Celsius E. XIV 188 (1774), SP 1780, s. 411) om församling som i kyrkligt afseende är förenad till ett pastorat med en annan, den s. k. moderförsamlingen, hvari pastor gemenligen är boende. I Skåne bor aldrig någon Prest uti annexförsamlingen. Agardh Bl. skr. 1: 355 (1836). Långt nere i en fjerran, småländsk obygd .. låg den lilla annexförsamlingen. Hedenstierna Fru W. 136 (1890).
(jfr 2) -HEMMAN~20. (annexe(-) Förordn. ang. prästerskapets uppbörd 16 Okt. 1723, § 12, Rabenius (1825, 1832)) i annexförsamling belägen jordegendom anslagen till prästerskapets aflöning. Wilskman Eccl. 1: 20 (1760; efter Resol. 10 Dec. 1694). Annexe och Mensalheman. Stomner. Äro quarlefvor af SoknePresternes i Catholska tiden, utom de egenteliga Prestebohlen, till deras inkomsters förmerande gifne lägenheter. Rabenius Kam. § 249 (1825, 1832). Annexhemman finnas i Skåne, Halland, Bleking och Bohuslän samt på Gotland. Kôersner Polit. handlex. 15 (1883).
(jfr 1) -KYRKA~20. [jfr d. annexkirke] (annexe- Resol. uppå prästerskapets besvär 14 Sept. 1731, § 4) kyrka tillhörande annexförsamling. Annexe- eller Sokn-Kyrkia .. Kallas ock Red- eller Rid-Kyrkia, af rida. Wilskman Eccl. 1: 21 (1760). Agardh Bl. skr. 1: 354 (1836). Brunius Resa 327 (1839). Hoppe (1892).
(4) -PASTORAT. (annexe) (i Finl.). pastorat som är ss. bihang förenadt med lärarebefattning, prebende. I aflöningen för älsta Professor vid Philos. Faculteten ingick enligt Universitetets gamla stat ett Annexe Pastorat. Nervander Skr. 1: 108 (1845). jfr -SKYLDIGHET.
(4) -SKOLA~20. skola som utgör ett bihang till annan (fast) skola. Dessa rörliga skolor böra .. vara annexskolor till den fasta. Schmidt Erinr. fr. folkskolläraremöt. i Upsala 1843, s. 4.
(4) -SKYLDIGHET. (i Finl.) prebendeskyldighet. I några år var ock Jäskis Pastorat Förste Teol. Lektorns Prebende, .. men .. år 1672 blef det ifrån denna Annexskyldigheten befriadt. Alopæus Borgå gymn. hist. 1: 43 (1804). jfr -PASTORAT.
B: ANNEXE-BONDE, -FÖRSAMLING, -HEMMAN, -KYRKA, -PASTORAT, se A. Anm. Dessa ssgr torde med lika mycket skäl kunna hänföras till ANNEXA.
Spoiler title