SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARLIG, adv.
Ordformer
(årlig Visb. 1: 94 (1581))
Etymologi
[sannol. efter ä. d. aarlig, adj. o. adv., som med ändelsen -lig är bildadt till d. aar- (se ARLA); jfr isl. árliga samt det till bildning, ursprung o. bet. likartade eng. early]
(†) = ARLA 1. Arligh om den mårgon. Sv. forns. 1: 257. Sv. folkv. 1: 79. Årlig war thet om morgonen / thet Solen hon skijn så wijdhe. Visb. 1: 94 (1581).
Spoiler title
Spoiler content