[af ARM, sbst.; jfr ä. d. arme, ”tage i arm” (Kalkar), ä. t. sich armen, taga (ngt) i sina armar]
I. (enst., †) göra rörelser med armen l. armarna, röra armen l. armarna. Jag i sömnen armade, och tänkte henne famna. DA 1771, nr 38, s. 1.
II. i förb. ARMA OM10 4. [efter t. umarmen] (föga br.) lägga l. slå (armen l.) armarna om (ngn), omfamna, taga i famn(en). Meurman(1846). — jfr OMARMA.