SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARMA ar3ma2, v.2 -ade.
Etymologi
[af ARM, adj. efter t. armen, göra fattig (jfr under BARMLIG samt FÖRBARMA); jfr nor. arma]
i ssgrna FÖR-, UT-ARMA samt förb.
ARMA UT10 4. (föga br.) göra fattig, utarma. Reg. horol. 25 (1745). Almoso-gifvande armar ej ut någon. Lind (1749) [jfr t. almosen geben armet nicht]. Folket armas ut genom Skatter. Thorild 4: 16 (1792). [jfr nor. arma seg ut] refl. Du tror kanske, att jag skall arma ut mig / Och sätta mig och mina på förknappning. Wennerberg 4: 270 (1885). — bildl., i pass. med prep.-bestämning som angifver hvad ngt vid utarmningen öfvergår till. Småskogen armas ut i buskar och sandfältet tager vid. Tavaststjerna Barnd. 137 (1886).
Spoiler title
Spoiler content