SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARMBÅGA ar3m~bå2ga (a`rmbåga Weste), v. -ade; nästan bl. i förb. med vissa adv. l. prep.; o. ARMBÅGAS ar3m~bå2gas, v. dep. -ades. vbalsbst. -BÅGANDE, -BÅGNING (mindre br.).
Etymologi
[bildadt af ARMBÅGE; jfr eng. elbow o. fr. coudoyer, äfvensom sådana bildningar som FINGRA, TUMMA m. fl.; jfr äfv. BÅGA. Med afs. på den deponentiella formen jfr SLÅSS, KNUFFAS osv.]
a) med tr. bet.: knuffa l. stöta till l. skjuta (undan) med armbågen l. armbågarna.
α) (mindre br.) i förb. med lokalt adverbial; jfr ARMBÅGA UNDAN. Jag mins .. huru många gånger jag blifvit armbågad ur vägen för dem (dvs. de hemkomna ostindiefararna) i Masthugget. J. Wallenberg 146 (1771).
β) (föga br.) utan förb. med lokalt adverbial; i bild. Det (dvs. ett visst sätt att måla) uppträdde .. allt som oftast midt upp uti det vanligare maneret, armbågadt af detta, nedtystadt af det. R. Bergh i Ord o. bild 1893, s. 118.
b) i deponentiella former (samt ss. vbalsbst. -BÅGANDE, -BÅGNING) med intr. l. reciprok bet.: knuffas med armbågen l. armbågarna; stöta till l. knuffa l. skjuta undan hvarandra med armbågarna. Se bara, hvad det är för trängsel der nere; hvad de armbågas! Palmblad Nov. 1: 66 (1840). Vagnen racklade på den gropiga vägen, man trampade hvarann på liktornarne, man armbågades och pustade. Lundgren Mål. 1: 375 (1874). Vi bry oss ej om att armbågas och knuffas med öl- och dricksutsäljare. Quennerstedt Ind. s. 54 (1887). — bildl. Inom denna sfer (dvs. andens verld) .. lärer (det) vara omöjligt för andra än ”de bäste” .. att intaga de högsta platserna, de sämre må armbågas huru mycket de än orka. B. E. Malmström 4: 368 (c. 1860). När armbågandet börjar för att kämpa sig till frukt af studieåren. Scholander 3: 149 (1876).
c) refl. i förb. med lokalt adverbial o. d.: gm knuffar l. stötar med armbågarna bana sig väg (åt ngt håll l. gm ngt osv.) l. skaffa sig (plats o. d.); jfr ARMBÅGA SIG FRAM, IGENOM, IN, NED, TILL, UPP, UT. Anm. På denna anv. beror sannol. den mera tillfälliga anv. som föreligger i följ. ex. Schakt så trånga, att man i dem liksom i en skorsten kan med armbågande och fotspjern arbeta sig fram. Uppf. b. 3: 121 (1873).
Särskilda förbindelser (i sht till c) [jfr eng. to elbow somebody out, to elbow one's self in, through a crowd]:
ARMBÅGA SIG FRAM100 l. 010 0 4. Larsmessan i Götheborg får man armbåga sig fram i trängseln. J. Wallenberg 298 (1771). Jag .. måste .. tränga mig fram — ja utan öfverdrift sagdt, armboga mig fram bland pöbeln der nere. Wetterbergh Fyra sign. 191 (1843). Jag .. armbågade mig fram genom hopen. Rydberg Varia 223 (1893). — bildl.: under strid l. täflan med andra l. med åsidosättande af andras (bättre) rätt söka att skaffa sig högre social ställning l. bättre ekonomiska villkor o. d. Almqvist (1842). Armbåga sig fram till stor lycka. Hahnsson (1884). (Mæcenas) föredrog .. att låta sig uppsökas framför att själf armbåga sig fram. Schück Världslitt. 1: 437 (1899).
ARMBÅGA SIG IGENOM100 l. 010 0 040 l. 032, äfv. GENOM40 l. 32. — bildl. En .. berättelse .., som man måste rent af armboga sig igenom. L. Hammarsköld (1809) hos Hjärne Dagen f. drabbn. 292. O Du min Bror! som under stort besvär / Armbågat Dig igenom svåra tider. Wadman Saml. 1: 121 (1830).
ARMBÅGA SIG IN100 l. 010 0 4. Almqvist (1842). SAOB (1870). — i bild. Att på manligt sätt klifva fram och armbåga sig in midt i verldsträngseln. E. Lundgren (1860) i Meddel. fr. Nord. mus. 1898, s. 142.
ARMBÅGA SIG NED l. NER100 l. 010 0 4.
ARMBÅGA SIG TILL100 l. 010 0 4. Han lyckades armbåga sig till en bra plats bland åskådarna.
ARMBÅGA SIG UPP l. OPP100 l. 010 0 4. Han hade ett fasligt göra med att armbåga sig upp genom en mängd folk. Blanche Tafl. 1: 197 (1845, 1856).
ARMBÅGA SIG UT100 l. 010 0 4. Almqvist (1842). SAOB (1870).
ARMBÅGA UNDAN100 l. 010 32, äfv. 40. (mindre br.) till a α; i bild. Amerika kommer icke att låta hjältarne från den kretensiska blokaden armbåga det undan. GHT 1898, nr 88, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content