SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
ASKES aske4s, numera sällan aʃe4s, r. (f. G. Dalin (1871), Lundell); best. -en.
Etymologi
[af t. askese, som i nyare tid under inflytande af de tidigare införda asket o. asketisch lånats af gr. ἄσκησις, öfning, särsk. (yrkes)atletens, i filosofernas språk äfv.: studium, sedlig öfning o. tukt; i sistnämnda bet. upptaget af kyrkofäderna med afs. på den kristna dygdeläran; till ἀσκεῖν, bearbeta, öfva]
1) [med upptagande af den hos kyrkofäderna förek. bet.] teol. Askesens nödvändighet för den kristliga karaktärsutvecklingen. Martensen Ethik Spec. delen 1: 414 (1879). Askes .. betecknar i sin allmännelighet hela den det kroppsligt-psykiska lifvet omfattande öfning, genom hvilken den i församlingen uppväxande individen fostras till och i personlig kristendom. Ekdahl Askesens berättigande 4 (1895).
2) [med anknytning till gängse bet. hos ASKET o. ASKETISK] i sht teol. (vanl. i etiskt l. religiöst syfte utöfvad) själfförsakelse o. afhållsamhet från (sinnliga) njutningar, själfspäkning; jfr ASKETIK 2, ASKETISM 2. Askes eller bemödande att genom återhållsamhet och stränga späkningar döda sinligheten såsom det ondas förmenta källa. Cornelius Lärob. 22 (1860, 1878). I stället för de stora botgörelserna (som braminerna fordrade, trädde enl. Buddas lära) en lätt askes. Heurlin Huber 96 (1873). Askes d. v. s. afhållsamhet från i sig tillåtna njutningar. Ullman Religionslära 1: 107 (1881, 1893). Klosterlifvets ledande grundsatser äro .. askes (verldsförsakelse, sjelfspäkning) och kontemplation. P. Fischier i NF 8: 894 (1884). Ett lif af nästan munklik askes. Setterblad Mackenzie Röstorgan. 123 (1887). jfr: I .. frivilliga försakelser, icke i kroppsspäkningar, ligger den sanna, själsrenande och själsbefriande askesen. Rydberg Filos. förel. 2: 152 (1877); jfr 1. — jfr MUNK-ASKES.
Spoiler title
Spoiler content