publicerad: 1903
ATTEST atäs4t (atte´st Weste), r. l. m. ((†) n. Växiö domk. arkiv 1676, nr 241, Växiö domk. akt. 1695, nr 1030); best. -en; pl. -er.
Etymologi
intyg (om autenticitet, riktighet, behörighet, befogenhet o. d.), i allm. skriftligt affattadt o. afgifvet af vederbörande person l. myndighet; bevis; betyg. Utfärda attest. RARP 4: 454 (1650). När vnder .. Lagmans-Tingen warder appelerat, skrifwas alla de Inlagor och Attester .. på Inseglat (dvs. stämpladt) Paper. Stiernman Com. 3: 10 (1660). Krigs-Fiscalen Lang, som är efter Doctorens ock Chirurgi attester illa blesserad. 2 RARP 4: 76 (1726). Attest på grundlig lärdom få. Livin Kyrk. 5 (1781). Stadens Prest, / Som .. ej förr sin Man begrafver, / Än Fältskärn lemnat har attest. Kellgren 3: 120 (c. 1790). Ge attest. Weste (1807). Tj.-regl. 1858, 1: 301. Sedan dess (dvs. skeppets) befälhafvare erhållit intyg eller attest å skeppshandlingarna om utgången af visitationen. R. Nissen i NF 17: 1220 (1893). jfr ANALYS-, APPELLATIONS-, APPROBATIONS-, BANK-, BANKO-, DEPOSITIONS-, DOP-, DÖDS-, FLYTTNINGS-, FÄLTSKÄRS-, INSÄTTNINGS-, KONSULAT-, LYSNINGS-, LÄKAR-, NATIONALITETS-, NOTARIATS-, ORIGINAL-, PRÄST-, TINGS-, VIGSEL-ATTEST m. fl. — särsk.
a) jur. om skriftligen affattadt vittnesmål. Här äro allenast tvenne attester af två qvinfolck med en Prästs underskrift, ock desse simple attester kunna ey mer gravera mig än et blått angifvande. 2 RARP 4: 294 (1727). Törngrenska målet 166 (1801). Den .. dömdes fader .. begärde med företeende af skriftliga attester .. att till bestyrkande af de förhållanden, som funnes omförmälta i attesterna, få .. såsom vittnen hörda fem personer. NJA 1 1887, s. 35.
b) (†) intyg om penninginsättning i bank, insättningsbevis. Stiernman Com. 5: 70 (1689). Insättja (penningarna) .. i vexel-banco, och therpå taga attest. E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 172 (1734).
Anm. Särsk. i juridisk stil brukades i ä. tid äfv. formen attestatum [nylat. attestatum, eg. p. pf. n. af attestari (se ATTESTERA)]. (Eventuell förlikning bör meddelas hofrätten) igenom ett Attestatum af bägge Parterne underskrifwit, eller elliest med publique Insegle verificerat. Schmedeman Just. 323 (1662). Biurman Brefst. 59 (1729, 1739). Dalin (1850). NF (1876). I juridisk stil o. i affärsspråket användes ngn gg äfv. formen attestat, n. [af t. attestat, af nylat. attestatum]. Biurman (1729, 1739). (Det vore löjligt, om man) ville frambringa något poetiskt och inlemna det såsom ett attestat (då man söker en anställning). Palmblad Tieck Folks. 4: 5 (1813). Jungberg (1873).
Spoiler title
Spoiler content