SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BASAL basa4l, adj.
Etymologi
[jfr t. o. eng. basal, af fr. basal, af base (se BAS, sbst.1)]
naturv. adj. till BAS, sbst.1 2: hörande till l. befintlig l. skeende (osv.) vid basen (af ett naturföremål); i sht [jfr ANAL] i ssgr i st. f. BAS-. Blad .. hafva en begränsad och hufvudsakligen basal tillväxt. V. Wittrock i NF 2: 642 (1877). Hjärnans basala ganglier. Schéele Själsl. 84 (1894); jfr BASAL-GANGLIE.
Ssgr: BASAL-BAND03~2. öfver basen (af ett naturföremål) gående band. (Täckvingarna äro) i spetsen och (i) ett basalband hvitfjälliga. Thomson 71 (1862).
-BEN~2. Nackbenet och kil-benet äro .. sammanvuxna till ett enda stycke, som kallas hufvudets basal-ben (os basilare). Thorell Zool. 1: 218 (1860).
-BORST~2. Man (kan) .. på basalborsten .. med säkerhet afgöra, om ett chevalierkorn är fritt från inblandning af andra varieteter. Tidskr. f. landtm. 1889, s. 214. —
-DEL~2. närmast basen befintlig del. Basaldelen af Os occipitis. Nilsson Fauna 1: 412 (1847). Liksom hos (däggdjuren) .. uppbäres extremiteten (dvs. fågelns vinge) af en basaldel, motsvarande skuldran. Thorell Zool. 1: 244 (1860). A. Nilsson i Tidskr. f. skogshush. 1893, s. 53. —
-FÄLT~2. närmast basen (å insektvinge) beläget fält. Thomson 116 (1862). Holmgren Insekt. 175 (1867).
-GANGLIE~200. ganglie vid basen (af nervtråd). Förmågan att förnimma sinnliga intryck .. har sitt säte i hjernans basalganglier. Thorell Zool. 1: 160 (1860).
-LED~2. närmast basen befintlig led. Thomson 169 (1862). Benen (på spindeln), hvilkas basalleder (coxæ) äro qvarlemnade. Thorell Zool. 2: 386 (1865). Brehm III. 2: 187 (1876).
-LINJE~20. Ögonens basallinie, d. v. s. den linie, som tänkes sammanbinda båda ögonens vridningspunkter. A. Key i Lärov.-kom. 1884, III. 1: 264. —
-STRECK~2. Framvingar med ett rödt basalstreck, ett brunt vågigt i midten, borden bred, gråröd. Thomson 183 (1862).
Spoiler title