SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BASRELIEF ba1reljäf4 l. -reliäf4, äfv. ba1-, l. ba3~reljäf2 l. ~reliäf2, stundom ba3s~, r. (m. Dalin (1850), Ahlman (1872)) ((†) n. Lindfors (1815), Bagge Wendt 104 (1835), Sv. o. t. handlex. (1851, 1872)); best. -en; pl. -er. Anm. Stundom, särsk. i ä. tid, användes äfv. den fr. pl. på -s. Norrmann Eschenburg 1: 104 (1817). Conv.-lex (1821; jämte -er). Geijer I. 3: 167 (1825).
Etymologi
[af fr. bas-relief, bildadt efter it. basso rilievo, af basso, låg (se BAS, sbst.2) o. rilievo (se RELIEF)]
konst. bildhuggeriarbete bestående af figurer (l. ornament) som höja sig från en gemensam bakgrund, vid hvilken de äro fästa; eg. om sådana framställningar hvilkas figurer bl. föga höja sig öfver ytan: plan- l. lågrelief, motsatt HAUT- l. HÖG-RELIEF o. HALF-RELIEF; i icke fackmässigt spr. ofta liktydigt med relief i allm. Björnståhl Resa 1: 212 (1771). Bas-reliefer af Mosaique. Därs. 386 (1772). Statuer eller Bildstoder, och .. Basreliefs, eller halfupphöjda arbeten. Norrmann Eschenburg 1: 104 (1817). Allt ser ut som en liten målad basrelief med förbleknad, kall colorit. Atterbom Minnen 511 (1818). Murarna (till slottet) prydas af basreliefer i sten och träd. Nicander Minnen 1: 50 (1831). I sjelfva verket förekommer oss ofta Homers framställning liksom ett lefvande Basrelief. Bagge Wendt 104 (1835). A. Flodman i VLS 7 (1884). — i mera abstr. anv. (Thorvaldsen gaf) basreliefen en fullkomning, som den endast en kort tid egt under den grekiska konstens lyckligaste dagar. NF 16: 216 (1891). särsk. [jfr fr. en basrelief(s)] i uttr. i (uti) basrelief, i (half)upphöjd framställning. Björnståhl Resa 1: 151 (1770). Gyllenhjelms (minnesvård i Strängnäs domkyrka finnes) i ett grafkor, prydt med bilder i basrelief af hans fältslag. Ill. Sv. 1: 393 (1866, 1882).
Ssgr: BASRELIEF-BAND103~ l. 300~2. Det gigantiska basreliefband, som slingrar sig uppför Vendômekolonnen. NF 2: 935 (1877).
-RITNING~20. ritning till basrelief. Nicander Minnen 1: 287 (1831).
-TAFLA~20.
Spoiler title