SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
BERÖRING berö4riŋ l. -rœ4r-, i Sveal. äfv. 032 (ber`öring Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BERÖRA, särsk. till BERÖRA 6.
a) motsv. BERÖRA 6 a, om verkligt vidrörande; kontakt; äfv. bildl. Om preparatet (knallsilfver) blifvit utsatt för solskenet, skall det, efter Trommsdorff, explodera vid den lindrigaste beröring. Berzelius Kemi 2: 362 (1812, 1822). Genom sina sphärers beröringar, sammanflätningar och samverkningar bilda dessa verlds-medelpunkter och verlds-kretsar .. ett helt. Atterbom Siare 1: 66 (1841). Icke ens en fot kom i trängseln i beröring med mina liktornar. Snellman Tyskl. 288 (1842). Yrken som .. sätta i beröring med ämnen utsatta för förruttnelse. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 40 (1894). Elektricitetsutveckling genom beröring. Düben Thompson 78 (1896); jfr BERÖRINGS-ELEKTRICITET. — bildl. Här bland oss är Gunnar skyddad mera än annanstädes mot beröring med smuts. Rydberg Vap. 339 (1891). — jfr ARMBÅGS-BERÖRING.
b) förbindelse (af social l. merkantil l. politisk natur o. d.); umgänge; samfärdsel. Han kommer i beröring, han har beröring, hans praktik för l. bringar honom i beröring med personer af alla samhällsklasser. Svenskarna stodo (trädde) redan under hednatiden i ganska liflig både medelbar och omedelbar beröring med södra Europas folk. Fången är afstängd från all beröring med yttervärlden. Den personlighet, hvarmed det (dvs. uppdraget) sätter dig i beröring. Tegnér 6: 327 (1838). De menniskor, med hvilka jag kommer i beröring. Wingård Minnen 2: 55 (1846). (K. X) har under alla sina fälttåg stått i oupphörlig beröring med sitt råd. Carlson Hist. 1: 430 (1855). Så har den skadliga beröringen med vår förvekligade civilisation bortblandat den pittoreska prakt, som är så naturlig för indianen. Nyblom M. Twain 2: 2 (1874). Jag .. har aldrig haft ngn beröring med honom. Cavallin (1875). (K. XI) undvek helst den personliga beröringen med främmande sändebud. Carlson Hist. 5: 8 (1879). Det var i hvarje fall lättare att höra enkedrottningens förebråelser på afstånd än under daglig beröring. Odhner G. III 1: 58 (1885). Den lifligare vänskapliga beröringen mellan Nordens folk. Cavallin Skr. 60 (1887). Jag har sedan varit i mycken beröring med skånsk allmoge och alltid i dess umgänge funnit ett stort behag. De Geer Minnen 1: 109 (1892). Samhällskretsar, som sällan hafva direkt beröring med bankerna. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 319 (1893). — mer l. mindre oeg., i sht om förbindelse af inre l. andlig natur; (inre) sammanhang l. samband. De högre klasserna, som, (gm historien) satta i beröring med en större verld, af den erhålla en mångfaldigare bildning. Geijer II. 1: 36 (1825). Detta ärende stod i ingen beröring med tullföreningen. Almqvist (1842). Boklig beröring med zigenarne kan näppeligen någon i våra dagar undgå. Lysander Skr. 245 (1875). (Hwasser) bragte medicinsk betraktelse i fruktbar beröring med stora kulturfrågor. Anderson i 3 SAH 7: 273 (1892). Runeberg, hvars beröringar med antiken äro så talrika. Vest Runeberg 127 (1902). Den andliga beröringen mellan dem (dvs. Runeberg o. hans syskon). Söderhjelm Runeberg 1: 27 (1904).
c) [af d. beröring (Høffding), efter eng. contiguity (Hume)] filos. om två l. flera personers l. sakers samvaro l. samtidighet l. tillvaro i tidsföljd; koexistens o. succession. Association på grund af beröring (samvaro i rummet, samtidighet eller succession i tiden). Larsson Psyk. 18 (1896).
Ssgr (i allm. till a): (c) BERÖRINGS-ASSOCIATION030~01002 l. ~10102. Likhetsassociationens orsaker äro .. af samma beskaffenhet som beröringsassociationens. Vannérus Wundts psyk. 102 (1896). Larsson Psyk. 19 (1896).
-ELEKTRICITET~01002, äfv. ~10102. fys. kontaktselektricitet. Berzelius Kemi 1: 87 (1817). Ett annat slags elektrisitet är galvanismen. Den märkes då man låter två olika metaller röra vid hvarandra, och derföre kallas den äfven berörings-elektrisitet. Berlin Läseb. 398 (1854, 1866). Düben Thompson 78 (1896).
-FRUKTAN~20. med. sjuklig fruktan för beröring. Gadelius Tvångst. 183 (1896).
-FÖRNIMMELSE~0200. Larsson Psyk. 21 (1896).
-LINJE~20. Fock Fys. 120 (1853, 1859). särsk. (numera knappast br.) mat. tangent. Dalin (1850).
-PUNKT, se d. o. —
-SENSATION~102. filos. Beröringssensationerna, d. v. s. förnimmelser af beröringar af den yttre huden. Rein Psyk. II. 1: 291 (1891).
-SINNE~20. filos. Känselsinnet i denna inskränkta mening såsom liktydigt med beröringssinnet, har till organ de i huden utlöpande känselnerverna. Rein Psyk. II. 1: 291 (1891). Borelius Metaf. 304 (1895).
-STÄLLE ~20. Dahlander Focks Fys. 653 (1875).
-YTA~20. Berzelius Kemi 5: 592 (1828). I det vanliga sångläget närma sig stämbanden hvarandra med breda beröringsytor. Beyer Sångunderv. 28 (1887). bildl. De arisk-asiatiska mythkretsarne och den germaniska förete .. breda beröringsytor. Rydberg Myt. 1: 446 (1886).
Spoiler title
Spoiler content