SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESLUTNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (G. I:s reg. 4: 200 (1527: -er)).
Etymologi
[jfr d. besluttning, äfvensom mnt. beslutinge, t. beschliessung]
(†) vbalsbst. till BESLUTA; äfv. konkretare. — särsk.
1) motsv. BESLUTA I 3. Inneslutning, Innestengning, Beslutning. Lex. Linc. (1640; under conclusio).
2) = BESLUT I 1 o. 2. Thenne Paulus beiakar thet j sin beslutning, thet han hade actat neka. O. Petri P. Eliæ e 3 a (1527). The (skola) hafva ens (dvs. enahanda) åkallan i begynnelsen på predikanen och ens beslutning. RA 1: 119 (1529). Han (skall) til beslutningen röra om then åliggiande nödh som på färde är. L. Petri Kyrkoord. 43 (1571). — i best. form närmande sig bet.: ”summan på texten”, kontentan. Thetta är beslutningen på alt thz S. Paulus j thenna epistlen här till handlat hafuer, ath alla menniskior äro otroogne aff sigh sielff. Glossa t. Rom. 11: 32 (NT 1526).
3) = BESLUT II 1. Hwilkin besluthningh wij thaa samtycthom och gijlladhom. G. I:s reg. 2: 132 (1525). Och wart thetta beslutningen vm then articlen. Därs. 7: 342 (1531). Remmer Theat. 2: 149 (1815; rimmande med lutning).
Spoiler title
Spoiler content