publicerad: 1906
BESTÄLLA bestäl4a, i Sveal. äfv. 032 (bestä´lla Weste; best`älla Almqvist), v.1 -er, -de, -t, -d; se för öfr. STÄLLA. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE, -ARINNA; jfr BESTÄLL.
Ordformer
(-still- G. I:s reg. 4: 161 (1527), Brahe Kr. XI (c. 1585). -stall- G. I:s reg. 1: 195 (1524); jfr BESTÄLLNING)
Etymologi
[fsv. beställa, y. fsv. äfv. bestillä, liksom d. bestille efter mnt. bestellen; jfr holl. o. t. bestellen; se BE- o. STÄLLA. Formen -stall- beror, om den ej är skriffel, på förväxling med BESTALLA, v.1, föranledd af detta verbs biform beställa]
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
1) ställa (i mer l. mindre lokal bem.).
2) anställa, förordna (ngn till en syssla o. d.). 3) besätta, tillsätta (tjänster o. d.).
4) fastställa, bestämma.
5) tinga. 6) skaffa, anskaffa.
7) föranstalta, ombesörja, anordna. 8) uträtta, fullborda, göra.
9) bearbeta (åker o. d.).
10) refl.: ställa sig, skicka sig.
1) (†) ställa (i mer l. mindre lokal bem.), sannol. med ett bibegrepp af anordna, ombesörja (jfr 7).
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] om ställandet af person(er), i sht vakt(er) o. d., i visst syfte på viss plats; utställa, uppställa; ställa på post, ställa på lur. Bestell itt bakhåll affsidhes widh stadhen. Jos. 8: 2 (Bib. 1541; öfv. 1904: lägg); jfr 7 a. Som the komo in til at göra offer och brenneoffer, bestelte Jehu sigh ottatiyo män vthan före. 2 Kon. 10: 24 (Bib. 1541; öfv. 1904: hade .. ställt). Iagh wil bestella wechtare vppå tina mwrar. Jes. 62: 6 (Bib. 1541; öfv. 1904: har .. ställt). När the Muskowiter .. skulle begynna vppå at rumora ther inne vthi Slottet, tå skulle the strax som vthan före bestälte wore, kasta alla gatur full medh stockar och wedh. Petreius Beskr. 1: 26 (1614). Wachten, som wid Stadzporten bestält war. Girs E. XIV 30 (c. 1630). Som han (dvs. Puke) väntade honom (dvs. Karl Knutsson) genom Telje, så hade han der bestält hemlige dråpare. Dalin Hist. 2: 667 (1750). Ödmann Str. förs. 1: 305 (1799).
b) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] med sakobj.: (på behörigt sätt l. med viss beräkning l. i viss ordning osv.) ställa l. placera; uppställa. Ofwan på Hielmen (i vapensköldens fält) bestältes rätt, / Een Gåås som war rätt och slätt. Sigfridi C 2 b (1619). Eders Kongl. Maijt:z och rijkssens lössn (gafs) af twenne ther till opå torget bestälte stycker. Hist. tidskr. f. Skån. 1: 184 (i handl. fr. 1658).
c) bildl.: framställa. På thet han (dvs. Kristus) skulle bestella henne (dvs. församlingen) sigh sielffuom ena herlegha försambling. Ef. 5: 27 (NT 1526; Bib. 1541: bestella sigh ena Församling then herligh är, öfv. 1883: för sig framställa församlingen såsom härlig, Luther: darstellet, Vulg.: exhiberet, gr. παραστήσῃ); jfr 7 d.
2) [jfr motsv. anv. i ä. d., holl. o. t.] (numera bl. ngn gg i religiös stil) förordna l. beordra l. kalla (till en befattning l. att utföra ett visst uppdrag), anställa, engagera; tillsätta. G. I:s reg. 4: 53 (1527). Arbetarenar som bestelte äro j Herrans Hws. 2 Kon. 22: 9 (Bib. 1541; Luther: bestellet). Han bestelte Domare j landena. 2 Krön. 19: 5 (Därs.; Luther: bestellet). Är Wår (J. III:s) .. vilja och befallning att du synemän beställer som samma en fjerdedel .. utsynar ifrån frälsejorden. Rääf Ydre 4: 71 (i handl. fr. 1578). Then som på migh til at wachta bestält war. Lælius Jungf. D 1 b (1591). Hertig Frans af Sachsen lät sig beställa af Kon. Gustaf uti årstjenst hvart år för 2000 Daler. S. Elofsson i HSH 12: 105 (1599); jfr d. Lex. Linc. (1640; under subrogo). Under det denne (dvs. ståthållaren Kruse på Älfsborg) .. annorstädes sig uppehöll, blef .. Erik Kagge i hans rum dit bestäld. Celsius E. XIV 132 (1774). Beställa någon til domare. Möller (1790). Atterbom FB 41 (1839). Moses var .. dertill af Gud kallad och beställd, att han skulle för Israel betyga och vittna allt hvad Herren genom honom ville uppenbara. Melin Pred. 2: 131 (1847). Dem, hvilka han (dvs. Herren) vill beställa till väktare på murarne af det nya testamentets Jerusalem. Flensburg Kyrkl. tal 362 (1882); jfr Jes. 62: 6 (se under 1 a). Björkman (1889). — jfr HÖGT-, VÄL-, ÄRE-BESTÄLLD. — särsk.
a) (†) i uttr. vara ngn beställd, vara anställd hos ngn l. i ngns tjänst. Her Otte v. Luneborg, huilken W(år) N(ådige) Herre bestelter er. G. I:s reg. 15: 550 (1543); jfr d.
b) (†) med prep. på: förordna l. beordra till (viss syssla l. att uträtta visst uppdrag). Carl Cammerswen war ther på bestelt, / Han skulle achte på saken wäl. Hund 389 (c. 1605). jfr: Hammersmedher .., som på sådanne arbethe beskeedde och bestältte äre. G. I:s reg. 19: 99 (1548).
c) (†) i förb. med prep. öfver: sätta (ngn) öfver, anställa (ngn) för att hafva öfverinseende öfver. Somlighe aff them woro bestelte offuer kärillen och offuer all heligh redhskap. 1 Krön. 9: 29 (”10”) (Bib. 1541; öfv. 1904: förordnade till att hafva uppsikten öfver).
d) [jfr t. sie liessen sich auf den nachzug nach Frankreich bestellen] (†) med afs. på krigsfolk: värfva; jfr BESOLDA 1 a. Ath skicka nogre peninga .. tiil bestella szamma knecther medt. G. I:s reg. 10: 8 (1535). Hvicke svåre och dråpelige summor hans kon:ge Ma:t årligen .. vender (dvs. använder) .. opå månge bestelte höfvidzmen och öfverster .., the medt höge summor årligen underholles. RA 1: 320 (1543). Jagh haffver opå min eghen omkåstnadt besteltt ett regemente Tysche soldater. Oxenst. brefv. 5: 54 (1613). OSPT 1686, nr 11, s. 4.
3) [sannol. utveckladt ur 2 gm objektväxling; jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) besätta l. tillsätta (en plats, ett ämbete o. d.). Wele wji och låta beställa och besättia Rijksens höge Embeter .. medh infödde Swenske Män. Stiernman Riksd. 654 (1611). (Om) rijksens nödige tiänster alle ordinarie (dvs. med ordinarie innehafvare) hadhe varitt besteltte. A. Oxenstierna Skr. 1: 251 (1634). Mitt Fougde Embete på itt åhr bestelt haffuer enda then 30 Julij. Lex. Linc. (1640; under emereor). At vid alle tjänsters beställande .. personernes skickelighet och förtjänst anses. Schönberg Bref 3: 299 (1778).
4) [jfr t. das sich wunder alle welt, gott solch geburt im bestellt samt med afs. på bet.-utvecklingen lat. constituere] (†) bestämma, fastställa, förordna. G. I:s reg. 1: 323 (1524). På then tijdhen bestelte Dauid j förstonne at tacka Herranom genom Assaph och hans brödher. 1 Krön. 16: 7 (”17”) (Bib. 1541; öfv. 1904: fastställde den ordningen, att man genom Asaf .. skulle tacka). Thessom bestelte Konungen hwadh man them daghligha giffua skulle aff hans spijs. Dan. 1: 5 (Bib. 1541; öfv. 1904: bestämde åt dem ett visst underhåll för hvar dag, Vulg.: constituit). Det var ock en dag beställd, på hvilken Ständerna hades tillhopa i förbe(mäl)de Stadskyrka. S. Elofsson i HSH 12: 116 (1599). Tå Thet (dvs. G. II A:s lik) .. fördes til sin bestelte Lägherstadh och Hwilokammar i Stockholm. Rudbeckius 4 Pred. A 1 a (1634). Thet var af Gud bestäldt, ty måste thet så drifvas. Kolmodin Qv.-sp. 1: 282 (1732). Försynen har bestält annorlunda. Höpken 1: 209 (1761).
5) [sannol. utveckladt ur 2; jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] tinga.
a) med personobj.: (låta) anmoda l. vidtala (ngn) att (inom l. på viss tid) komma (för ngt visst tillfälligt uppdrag), anmoda l. vidtala (ngn att på vissa villkor göra ngt); leja, (tillfälligt) engagera; numera icke med afs. på högre stående personer; stundom närmande sig 2. Jag har beställt stadsbudet till kl. 6. Sömmerska bör man alltid beställa i god tid. Mördare, som är bestält at slåå. Lex. Linc. (1640; under percussor). Presterna på Landet skola intet wara plichtige, at resa heem til gårdarna, hwadan lijken utbäras, them at utsiunga, medh mindre the serdeles ther til betingas och bestellas. Laurelius i KOF II. 1: 266 (1659). (Nero) skulle sjelf beställa och inrätta (dvs. instruera) dem, som .. uptände elden. Mörk Th. 3: 366 (1758). Beställda vältalare. Polyfem IV. 21—22: 2 (1811). Grefvinnan beställde honom hit för att renovera några dörrstycken. Jolin Barnhusb. 128 (1849). Beställa till sig doktor, barnmorska, skräddare, skomakare. Dalin (1850). Cavallin (1875). — i bild. Ingifvelsen låter icke beställa sig. Tegnér 3: 183 (1819). — särsk.
α) i numera obr. förb. Iagh haffuer bestelt förderffuare offuer tigh. Jer. 22: 7 (Bib. 1541; Luther: ich habe Verderber über dich bestellet). Iagh gånger åstadh, / Och besteller oss gester, som tu migh badh. Tob. com. B 4 a (1550). I alla läger, der han (dvs. E. XIV) hvilade, hade han låtit församla och beställa allmogen för (dvs. inför) sig. S. Elofsson i HSH 12: 122 (1599). Beställa falska vittnen. Dalin (1850).
β) [jfr t. du kommst wie bestellt] i uttr. komma som (man vore) beställd (jfr b β), komma i ett lägligt l. i det lägligaste l. afgörande ögonblicket. Du kommer som (om du vore l. vore du) beställd, jag skulle just gå och hämta dig till en promenad. Svigtade den enes fana, / Kom den andre som bestäld. Snoilsky 2: 35 (1881).
b) med obj. som ej betecknar person: aftala (med ngn) att (inom l. för l. på viss tid) leverera l. ställa till disposition osv., göra upp om; säga till om, rekvirera; leja, hyra. Beställa en sexa på restaurangen, en bok i (l. på) boklådan, ett rum på hotellet, plats i sofvagn, en krans till begrafningen. Jag har varit och beställt mig en ny kostym hos (l. af) skräddaren. Veden blir billigare, om man beställer den på försommaren. Beställa skjuts. Vagnen är beställd till kl. 1. Utflykten var ypperligt arrangerad, men man hade glömt att beställa vackert väder, skämts. Telefonsamtal beställas i luckan. Har herrn beställt? Ja, jag har beställt kaffe. FH 1: 237 (1542). Her Wijben .. beledsagades vthi sitt bestälte Qwarteer. N. Av. 5 juni 1658, s. 4. Doch vill han tillåta dem baka och sällja hemma i sina huus hvad af dem beställes. Växiö rådstur. prot. 7 mars 1726. Jag har bestält vagn. Mont-Louis Fr. spr. 282 (1739). Düring .. (hade) varit ute, och bestält litet aftonvard. Nordberg 2: 470 (1740). Den ena sina skor ifrån Paris beställer. Franzén Skald. 2: 217 (1798). Af occasionsrim bör man ej pretendera mycket, allraminst då de äro bestälda. Tegnér 5: 113 (1816). Det är ej här, som annorstädes, / der slafvars glädjerop beställs. Dens. 2: 157 (1823). SFS 1878, nr 18, s. 16 (se under BESTÄLLNINGS-SEDEL). Tegnérs byst bestäldes i oktober följande år, och Byström åtog sig dess utförande. Ljunggren SAHist. 2: 168 (1886). Förvaltarens hus, som redan var bestäldt på snickerifabriken. Strindberg Hems. 180 (1887). (Westins) konst var så ypperligt lämpad efter beställarnes och åskådarnes smak. Nordensvan Sv. k. 63 (1892). Tyget (till mössan) .. tillsläptes af beställaren. P. G. Vistrand i Meddel. fr. Nord. mus. 1901, s. 246. Jag beställer en pilsner. LD 1905, nr 236, s. 3. Beställda (sof-)platser (å nattågen) utlösas när som helst efter kl. 12 middagen. PT 1905, nr 232, s. 1. — jfr AFBESTÄLLA. — särsk.
β) [jfr t. das kam wie bestellt] i uttr. som (om ngt vore) beställdt o. d. (jfr a β). Den första skon jag profvade satt på foten som (om den hade varit enkom l. särskildt) beställd. Tegnér 3: 210 (1823). Dessa tecken, som hände Darius på en och samma gång, likasom hade de varit beställda, voro fullt afgörande för honom. Carlstedt Her. 1: 454 (1832). Det finnes utan tvifvel intet, som för qvinnokönets allmänna karakter är mera ”liksom vore det beställdt”, än solfjädern. Sturzen-Becker 2: 20 (1842, 1861).
γ) (föga br.) i p. pf. i pregnant bet.: ej fullt naturlig, som ej kommit till l. utvecklat sig på fullt naturenligt o. okonstladt sätt utan är en följd af särskildt aftal o. d.; arrangerad (se ARRANGERA 3 a). Allt är der (dvs. i Berlin) så nytt, så färdiggjordt, så bestäldt, — och dess storhet har ett så ungt datum. Böttiger 6: 158 (1835). Men tror du inte att det skulle kunna se bra bestäldt ut att vi komme dit just en sådan dag ..? Hedberg På ömse sid. om ridån 292 (1888).
6) [jfr fsv. korn och hwete bestälte han alla wäghna, ä. d. bestillindis sin foruerfuing och profit; jfr äfv. motsv. anv. i holl. o. t.] (†) (gm aftal l. ngn viss åtgärd l. för ngt visst ändamål) skaffa, styra om l. ställa om (ngt åt ngn); anskaffa, förskaffa; jfr BESTYRA 2 b. Ær för then skyld vor vilie oc begæren atj (dvs. att I, näml. biskop Brask) late bestelle them (dvs. de tyska knektarna) theres berning med gierder eller hurw thet best kan bekommes genom Östhergylland. G. I:s reg. 1: 269 (1524). Tesligis wille wy At thw Legger Tygh wyn Om ath fly oss noghen Raff och Reklyngh (dvs. torkade strimlor af helgeflundra) Hwar Thw Honom bestelle kan. Därs. 3: 183 (1526). Tesse tiggio munkar .. bestelte sich forsuarare när påuan. O. Petri Klost. D 4 a (1528). Absalom bestelte sigh wagnar och resenärer (dvs. ryttare). 2 Sam. 15: 1 (Bib. 1541; öfv. 1904: skaffade sig, Luther: lies jm machen, Vulg.: fecit sibi). (Generaltygmästaren skall) åhrligen låta giuta koppar och jernskytt (dvs. malm- o. järnkanoner), och allehanda slagz loodh och annan krigzbehör beställa. Lagförsl. 282 (c. 1606). Til at altijdh haffwa, wälluchtande och liwfligh Andadrächt .. Moste man beställa sigh en holigh Luchteknap. L. P. Gothus Pest. 75 b (1623). Ty reste vår Celsius öfver till Ängland .. at beställa desse verktyg. Höpken 1: 226 (1745). Thecla skulle .. blifva et rof för några dertil bestäldta vildjur. Mörk Th. 2: 204 (1752). — särsk. om Gud l. Kristus: tilldela, beskära, gifva; jfr BESTYRA 2 b α. Iach wil bestella idher riket, sååsom min fadher haffuer thz bestelt mich. Luk. 22: 29 (NT 1526; Luther: bescheyden). (Gud) skapte .. allahanda diwr, foglar och fiskar, och bestelte hwario diwre sitt beqwemeliga rwm. O. Petri Men. skap. 5 (c. 1540); jfr 4. Iagh .. skal icke meer läta Israels foot wika jfrå landena, som iagh theras fädher bestelt haffuer. 2 Krön. 33: 8 (Bib. 1541; Vulg.: tradidi); jfr 4. Han är then som .. then sanskylliga rettferdighetena oss bestelt. L. Petri 2 Post. 69 b (1555). Spegel Pass. 121 (c. 1680).
7) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d., mnt., ä. holl. o. t.] († utom i c, f, g, j) vidtaga (nödiga, lämpliga, vissa osv.) anstalter med l. för (åstadkommande, anskaffande, ordnande osv. af); foga anstalt om, föranstalta (om); besörja, ombesörja, sköta (om); inrätta, anordna, ordna, organisera, tillställa; hafva hand om; tillreda, göra i ordning; stundom svårt att skilja från 8; jfr BESTYRA 2 c. Thenna vndsetning (till Jerusalems kristna) som bestelles aff oss till herrans äro. 2 Kor. 8: 19 (NT 1526; öfv. 1883: denna af oss ombesörjda kärleksgåfva, gr. διακονουμένῃ). Opå thet förräderi eller andre farlige practicher (dvs. stämplingar) emott oss och rigit icke skole ther bestelte eller anschaffade blifva. RA 1: 275 (1540). Iagh .. bestelte twå stora Tackchorar. Nehem. 12: 31 (Bib. 1541; öfv. 1904: anordnade, Luther: bestellet, Vulg.: statui). Effter att the (dvs. de anklagade) hade intet böta med, bleff så saken bestelt, att the skulle förlika sigh medh huswerden. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 6 (1591). Ty will iagh nu .. se, om måltydh ähr bestält, / Som iagh haar min drengh befält. Asteropherus 14 (1609). Ther är bestält een galga nyy. Messenius Sign. 47 (1612). Jon Persson berättade, huru tyghusen i Muniken, Augspurg och Ulm äre bestälte. RP 6: 129 (1636). Hela grufveväsendet (vid Salberget) var vel bestelt. Därs. 8: 237 (1640). Tå skola stufworna stå med flamsk och wäfwne Tapeter / Klädde på bästa maneer, som qwinfolck kunna bestella. Stiernhielm Bröl. 161 (c. 1650). Jordefärd .. then Skiparen på Landet skal beställa låta. Sjöl. 1667, Skipm. 12. Tin Jagt skal thenne (dvs. Astrild) beställa. Stiernhielm Herc. 102 (1668). Mitt lägre är nederst i afgrund bestält, / Mig bäddas, för liljor, på törne. Kolmodin Dufv. 96 (1734, 1745; yttradt af den förlorade sonen). Rett vackert bestäldt (ironice) Fine doings. Serenius (1741). Husfadern beställer sitt hus, ser öfver och ordnar, / att förvirring ej fins. Tegnér 3: 69 (1843). Saken (var) icke lika beställd under republikens alla tider. Svedelius Statsr. ansv. 49 (1856). — jfr VÄL-BESTÄLLD. — särsk.
a) [jfr t. setzet wächter, bestellet die hut] med obj. som betecknar försåt o. d.: anlägga, lägga; jfr 1 a. Och wort mich vnderwijst om försååth som Judhana hadhe bestält för honom (dvs. Paulus). Apg. 23: 30 (NT 1526; öfv. 1883: som af Judarne skulle anläggas mot mannen). Bestella försååt och farligheet för enom. Lex. Linc. (1640; under curo).
b) med obj. som betecknar sinnelag: gifva (en viss) syftning åt. Hoo sin Sinne så hafwer bestält, / At han all wällust haffuer vthwäldt (dvs. utvalt). Rudbeckius Starcke D 3 a (1624).
c) [jfr motsv. anv. i holl. o. t. Anm. Denna från t. lånade anv. tyckes hafva varit fullt br. i det postala spr. ifrån postväsendets inrättande till midten af 1700-talet. Sedan förekommer den mindre ofta, men blir i slutet af 1800-talet, sannol. på grund af ny t. inflytelse, åter fullt bruklig] (fullt br.) post. med obj. som betecknar bref, försändelser o. d.: befordra, expediera; besörja vederbörande i händer, tillställa adressaten, framlämna (jfr j α); jfr BESTÄLLBAR. Jag sender eder (dvs. Sverges agent i Holland) här medföliandhe någre Kongl. M:ttz breff, hvilke I bestelle skole. A. Oxenstierna Skr. 2: 395 (1620). Ordning om Brefwens beställande och betalning. Förordn. ang. postväs. 206 (1645). Bref (som) ifrån andre orter hijt till Stockholm adresseras, anten här att beställas, eller här ifrån wijdare att fortskickas. Civ. instr. 478 (1673). Orten .. dijt Brefwet skall beställas. Förordn. ang. postväs. 17 (1688). Skolandes ingen (posttjänsteman) understå sig att beställa något bref, utan det föruth är francqverat och betahlt i Cassan. Civ. instr. 514 (1704). Postgång och brefs beställande ifrån in- och utländske orter. Berch Hush. 378 (1747). Postförvaltare eller annan till brefs beställande förordnad person. P. E. Bergfalk i VittAH 18: 144 (1839). Lokalbref .. hvilka icke kunnat beställas, varda jemväl till reklamationskontoret insända. SFS 1892, nr 62, s. 61.
d) med objektiv predikatsfyllnad: ombesörja att (ngt) blir (så l. så). Sultan i Constantinopel .. (har) låtit sig vara angeläget, att beställa denna resan (dvs. pilgrimsfärden till Mekka) säker, särdeles som de (dvs. de vallfärdande) måste gå genom öknar och ödemarker. Eneman Resa 1: 221 (1712).
e) i förb. beställa (det) (så) att o. d., laga så att, foga så att, se till l. ombesörja l. ställa om att; jfr BESTYRA 2 c α, β. Saa bestellat at kyrchen ther med (dvs. med kyrkans ränta) må wærnat ok förswarad bliffua. G. I:s reg. 1: 37 (1522). Thå epistolan är läsen när idher, så bestelleer ath hon warder och läsen för then försambling j Laodicea. Kol. 4: 16 (NT 1526; öfv. 1883: lagen, Luther: schafft, gr. ποιήσατε). (Antiokus) skickadhe Höffuitzmän .. Thesse bestelte at j Juda offradhes. 1 Mack. 1: 54 (Bib. 1541). Och är så bestält, att Bergzmennerne, som Spannemålen köpe wele, skole sielffwe lathe hämpten dädenn. G. I:s reg. 16: 357 (1544). Borgmästarna bestälte thet så, at them bleff swar gifwit vthan för Porten. Schroderus Liv. 293 (1626). Så beställ, / att allesamman de må komma hit i qväll. J. G. Hallman Vitt. 45 (c. 1756). Fryxell Ber. 3: 129 (1828; efter ä. källa).
f) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.] (fullt br.) i uttr. det (l. allt) är (så l. så) beställdt, det (osv.) är (så l. så) ställdt l. fatt, det står (så l. så) till l. förhåller sig (så l. så), det blifver (så l. så) beställdt, det kommer att stå (så l. så) till l. att förhålla sig (så l. så); ofta med prep. med. Hur är det egentligen beställdt med hans affärer? O. Petri 1 Post. 35 a (1528). G. I:s reg. 16: 588 (1544). Mz then Pohlniske Machten skal thet slätt wara bestält. N. Av. 2 jan. 1657, s. 2. Darius Tror alt wara wäl bestält. Börk Dar. 168 (1688). I Orten var så slätt bestält, at icke en Academie- eller Stads-Fältskär var at tilgå. J. G. Acrel Præs. i VetA 1796, s. 43. När herden och ulfven äro ense, är det illa beställt med hjorden. Rhodin Ordspr. 101 (1807). Johannes såg huruledes det var bestäldt. Carlén Ensl. 1: 48 (1846, 1870). Det blefve helt visst illa beställdt med det allmänna, ifall männen i staten skulle rätta sig efter studentpolitiken. Lysander Skr. 169 (1866). Allt är bra bestäldt. Hagdahl Kok. 411 (1879). Allt är med henne (dvs. folkskolan) nog icke så väl bestäldt, som man kunde önska. VL 1896, nr 19, s. 3. Det vore (säger Luther) klent bestäldt med Guds rättvisa, om den kunde begripas af vårt förnuft. Herrlin Tillräkn. 62 (1904).
g) (numera mindre br.) med prep. med (jfr h, i): styra o. ställa med (jfr j), ordna med; syssla med; jfr BESTYRA 2 c δ. G. I:s reg. 1: 160 (1523). Huru bäst .. med soldateskan skall bestelles. RP 8: 81 (1640). Jag nu skall bestyra och beställa med alla slag. C. A. Kullberg Dikt. 322 (1850).
h) i förb. beställa med ngn (jfr g) i bet.: aftala l. träffa öfverenskommelse l. uppgöra med ngn, vidtala ngn; jfr BESTYRA 2 c ε. RA 1: 70 (1527). (De) hade .. theres budh til Room och bestelte thet så med påuan .. at widh Vpsala kyrkio skulle wara Erchebiscops säte. O. Petri Kr. 64 (c. 1540); jfr e. The Arianer bestälte heemligen medh en, som skulle sticka Gregorium ihiäl. Schroderus Osiander 1: 481 (1635).
i) i förb. beställa ngt med ngt, närmande sig bet.: förse l. utrusta ngt med ngt. Öfuerheten .. Besteller kyrkior och Scholar medh rettsinnighe lärare. Balck Musæus P 3 a (1596). Derföre måtte .. först academien rätt warda bestält med dugelige personer i hwar facultet. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 59 (i handl. fr. 1604). Academien (är) med sådane faculteter ännu intet bestält, som en rätt academia bordhe wara. Därs. Domstolarne .. äre medh lagfarne .. Personer bestälte. HSH 31: 248 (1663).
j) [jfr fsv. beställa om rikesens bäste] (numera mindre br.; jfr dock β α') med prep. om: foga anstalt om, draga försorg om, ombestyra; ställa om, vårda sig om, sörja för; ställa l. ordna med; styra o. ställa med (jfr g); jfr BESTYRA 2 c ζ. G. I:s reg. 1: 284 (1524). (Karl Knutsson) bestelte .. om sitt gull och silff .. thet besta han kunde. O. Petri Kr. 222 (c. 1540). Slaghet rörde honom, så at han intet tala kunde, eller någhot bestella och skaffa om sina saker. 1 Mack. 9: 55 (Bib. 1541; öfv. 1869: befalla om sitt hus). (Johannes döparen) mente sigh thes gladeligare kunna döö, när thet wore effter hans affgång wel bestelt om Kyrkiona. P. Erici Musæus 1: 19 a (1582). Thet bleff Fadhren .. uppålagdt sielff til at bestella om sina Sönners straff. Schroderus Liv. 56 (1626). Bedjandes Chartharina hustru Jngeborg at hon wille beställa om att denna wäfwen blefwo blekter. Växiö rådstur. prot. 13 april 1719. Furererne bestälte om härbergen på resor för Konungen och hans medfölje. Dalin Hist. III. 1: 620 (1761). Konungen måste beställa om sitt land, som en god och omtänksam fader beställer om sitt hus. Tegnér 4: 123 (1837); jfr β. Beställa om sakers afsändande. Dalin (1850). Wirsén Dikt. 29 (1876). Larsen (1884). — särsk.
α) (†) med afs. på bref (jfr c). Forundhrar oss .. athij (dvs. att I) inthit besteltthen j wasthena .. om thet breff som tiil bremmen sendhas skal. G. I:s reg. 3: 111 (1526). Civ. instr. 457 (1643). Jag bestälte sedan om thet bref, som Herren Flitter och hans Fru i Capo med mig afsändt. Humbla 502 (1740).
β) [jfr t. sein haus bestellen] i uttr. beställa om sitt hus, förr äfv. om sitt bo o. d., ställa l. hålla sitt hus i ordning, sköta sitt hus; jfr BESTYRA 2 c ζ γ'. Constituere rem familiarem suam .. Beställa om sitt hws och boo. Lex. Linc. (1640). Et Quinfolck som ibland benägit är til läsa, / .. Behöfwer alt för ett med Marta icke fiäsa / Hon hinner wäl ändå beställa om sit bo. Brenner Dikt. 1: 234 (1710, 1713). Tegnér 4: 123 (1837; se ofvan). Dalin (1850). — särsk. i öfverförd anv.
α') [jfr mnt. sin dink schikken unde wol bestellen] (i religiös l. religiöst färgad stil, fullt br.) ordna sina angelägenheter såsom förberedelse till döden; jfr BESKICKA 1 slutet. Så sägher Herren, Bestell om titt hws, ty tu moste döö och icke widh ljjff bliffua. Jes. 38: 1 (Bib. 1541; Luther: Bestelle dein Haus, Vulg. dispone domui tuæ). Iag .. hinner nu icke mera, än beställa om mitt Hus, det är: Skillia mig vid Verlden; Ty iag måste dö. Frese Verldsl. dikt. Föret. 2 (1724). Således har jag nu bestält om mit hus och bort-testamenterat mit fasta odal. Dalin Arg. 2: 440 (1754). Det är en Christelig pligt, att, i tid, beställa om sitt hus. Hagberg Pred. 6: 29 (1820). Han måste beställa om sitt ringa hus, så att ej hustru och barn måtte sucka på hans graf. Annerstedt Rudbeck Bref clxxi (1905). jfr: Om sin siäl och hus få rådrum at beställa. Kolmodin Qv.-sp. 1: 40 (1732).
β') [utveckladt ur α'] (på ett mer l. mindre definitivt sätt) ordna sina angelägenheter; bereda sig på alla eventualiteter. Det tillkommer dem, som ännu lyckats .. bevara sin själfständighet, att beställa om sitt hus, medan tid är. H. Hjärne i Sv. tidskr. 1891, s. 69.
γ) [utveckladt ur β α' l. β'] i uttr. beställa om ngns hus, (på ett mer l. mindre definitivt sätt) ordna ngns angelägenheter. Må det sägas, .. / .. att goda vänner om hans (dvs. den i boerkriget utryckte soldatens) hus beställt. Tengström Kipling Soldatsånger 64 (1899). Det (är) hög tid för de nordiska statsmännen att beställa om vårt hus. AB(L) 1904, nr 32, s. 1.
Anm. Förb. beställa om uttalas ofta 010 4.
k) abs.: styra o. ställa, vara verksam. At .. (handeln) förmedelst wijst och klookt Beställande lärer framgeent mehra tilltaga. Siam 52 (1675). (O kärlek) Du klara lifsens Sol, du söta Nectar-Källa, / Naturens äldste barn, du som den första sten / Til werldsens byggning lagd (dvs. lagt), dig bör ännu beställa; / Så framt des wälgång ei skal lida något meen. Brenner Dikt. 1: 42 (1684, 1713).
8) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt., holl. o. t.] (numera föga br. utom i a, b o. d) uträtta, utföra, verkställa, sätta i verket; fullgöra, fullborda, bringa till slut; göra ifrån sig; göra, hafva för sig; i sht med ett neutralt pronomen ss. obj.; stundom svårt att skilja från 7; jfr BESTYRA 2 d. G. I:s reg. 2: 222 (1525). Alt haffuer han väl bestält, bådhe lather han döffua höra, och dumbar tala. Mark. 7: 37 (NT 1526; Luther: er hatts alles wol aus gericht, gr. καλῶς πάντα πεποίηκεν). Thå alt war bestelt i Tauastaland som ther vthrettas skulle. O. Petri Kr. 73 (c. 1540). Bestell tijn ärende vthe och bruka tin åker, sedhan bygg titt hws. Ordspr. 24: 27 (Bib. 1541; öfv. 1904: fullborda ditt arbete, Luther: richte .. aus). (Han) hafwer .. ille bestellt then deel honom .. befalett waritt. G. I:s reg. 14: 350 (1542). Hwar Hertig Albrecht till Mechelborg är, och huad han besteller. Därs. 15: 549 (1543). Tu käre himmelske Fadher hafwer vndt migh Sex daghar j wekon, at beställa min wärk. Carl IX Cat. Z 2 b (1604). Jagh krefwer af honom (dvs. krigsöfversten) .. Idckesamhet i bestellande(,) ahrbetsamhet vthi ärrenden. Gustaf II Adolf 64 (c. 1620). Ingen(,) min swän(,) haar alt bestält. Grubb 396 (1665; ironisk anspelning på människors böjelse att skjuta ifrån sig skulden för sina förseelser, försummelser osv. utan att kunna uppgifva någon verkligt skyldig). Nu hafver man sig åtagit, at inom viss tid något å annars vägnar sysla och beställa. HB 18: 7 (Lag 1734). Allt väl beställdt vandrade vi glade. C. C. Gjörwell i Sv. mem. o. bref 2: 183 (1799). Äfven bo .. de lägre arbetskarlarne helst i Rom och vistas på landet blott så ofta de der beställa något. Atterbom Minnen 490 (1818). Säg mig du, hvad jag förmår beställa / Med dessa varelser, som likna djur. Dens. FB 55 (1839). Saken är nu beställd. Schulthess (1885). — jfr OBESTÄLLD. — särsk.
a) [jfr d. have meget at bestille, t. ihr habt hier nichts zu bestellen] (fullt br.) i uttr. gifva ngn l. hafva (äga, få osv.) ngt (mycket, nog, intet osv.) (till) att beställa, förr äfv. utan att, gifva, hafva osv. att göra (jfr b); jfr BESTYRA 2 d β. G. I:s reg. 12: 78 (1538). (Elia sade till Baals offrande profeter, då de ej blefvo bönhörda:) Roper höght, Ty han är en gudh, han begrundar, eller haffuer någhot bestella. 1 Kon. 18: 27 (Bib. 1541; Luther: hat zu schaffen). Krusen haffver för myckit till att bestella. RP 6: 588 (1636). Sigurd Vllsträng svarade, at Konungen skulle få annat beställa, än visa dem bort som hiord ur hage. Dalin Hist. 2: 46 (1750). Han har mycket at gjöra och litet at beställa. Rhodin Ordspr. 61 (1807; om person som har brådtom men uträttar föga). Ut! .. Hvad har du här att beställa? Topelius Planet. 2: 101 (1889). Bååth Saxo 65 (1902). jfr: Käre Wlff om thet j haffue at bestellendis (dvs. att beställa) begäre wij venlige attj (dvs. att I) ther vtinnan och szee ider visliga fore. G. I:s reg. 9: 306 (1534).
b) [jfr d. have noget at bestille med een] (mindre br. utom i α) ngt allmännare i uttr. hafva (ngt, mycket osv.) att beställa med (ngn l. ngt), förr äfv. utan att, hafva att göra l. skaffa med l. hafva befattning med l. syssla med (ngn l. ngt); hafva samband l. höra samman med (ngn l. ngt). G. I:s reg. 2: 84 (1525). Huadh haffuer rettferdugheten bestella medh orettferdugheten? 2 Kor. 6: 14 (NT 1526; öfv. 1883: att göra). Wi haffue föga bestella med hans (dvs. påfvens) höga Biscoper. Svart G. I 127 (1561). Skall mestermannen intet haffwa beställa medh hans kläder som straffet skall stå. Lagförsl. 488 (c. 1606). Hwadh hafwer tu bestella medh dåttren min. Visb. 1: 382 (c. 1657). Zet, .. den Herod(otos) .. kallar Zeton, och säger hafwa haft beställa med Senacherib de Arabers och Assyriers Konung. Rudbeck Atl. 1: 884 (1679). De som med Konungens och Cronones upbörder och utgifter hafwa at beställa. RF 1719, § 25. Folck som med honom haft något at beställa säger, at de häldre villja hafva at giöra med en Turck än med honom. Lagerström Bunyan 1: 116 (1727). Lyckan har intet stort at beställa med de Förnuftige. Dalin Arg. 1: 151 (1733, 1754). Rec. skulle önska att förf. ville, ju förr dess hellre, taga afsked af Sånggudinnorna, med hvilka han visst icke har något att beställa. Polyfem II. 41: 4 (1810). En timma förut hade vi ännu haft att beställa med frost och snödrifvor. Atterbom Minnen 336 (1818). Hvad har filosofien att beställa med Guds rike? Wikner Lifsfr. 1: 6 (1864). De nerver, som hafva att beställa med struphufvudets muskulatur. NF 15: 198 (1890). — särsk.
α) (fullt br.) i klandrande bem., i fråga om onödig beställsamhet, skvaller o. d. Han har så mycket att beställa med andra (l. andras affärer), att han inte hinner sköta sitt eget.
β) [jfr d. have at bestille med en kone] (numera knappast br.) i fråga om könsumgänge; jfr BESKAFFA 1 b α. Serenius (1741). Om en hvit man hade at beställa med en Negrinna, eller en Neger med et hvitt qvinfolk. Kalm Resa 2: 482 (1756).
c) [jfr motsv. anv. i d.] eufemistiskt i fråga om vissa naturliga behof; jfr BESTYRA 2 d ζ. Stoltvång .. kallas det, när man plågas af trängningar til Stols, utan at kunna beställa något. Haartman Sjukd. 327 (1759, 1765). Ihre Gl. (1769). Beställa .. Låta sitt vatten. Almqvist (1842). Hon (kan) hvarken .. beställa vått eller torrt. SvD(L) 1903, nr 354, s. 4.
d) (numera mindre br.) i p. pf. närmande sig adjektivisk anv. i uttr. det (l. allt) är beställdt o. d., det (osv.) är slut l. ute l. förbi, det är gjordt, det är öfver, det är slut med den saken, den saken är klar. Thet är bestält, han (dvs. Petrus) har sin mästare förnekat. Brenner Pin. hist. 38 (1727). Bellman 6: 341 (c. 1790). Innan folk hann väckas, och hjelp och åderlåtare anskaffas, var allt bestäldt. Porthan Bref t. Calonius 463 (1798). Det anföres (med afs. på digerdöden), att någon gång t. o. m. inom en timme allt var beställdt och att mången dog endast af förskräckelse genast. Ilmoni Sjukd. 1: 157 (1846). Snoilsky 3: 38 (1883). jfr: Plato fylte .. / År, nie resor nie, / Et mindre lefd' Herr Sparfwenfeldt / Ty dennes ålder war bestelt, / Med otta gånger tie. Brenner Dikt. 1: 140 (1699, 1713). — särsk. [jfr d. det vil snart være bestilt med ham, äfvensom fr. c'(en) est fait de moi, lat. actum est de me] (numera föga br.) i uttr. det är beställdt med ngn l. ngt o. d., det är slut l. ute l. förbi med ngn l. ngt. Girs G. I 4 (c. 1630). (Det förljudes) som skulle medh the Pohler reeda bestält wara, och hwad aff them vthi flychten icke är vndan kommit, skulle .. fördrenckt wara. N. Av. 21 maj 1657, Part. s. 4. Strax kommer kärlekslarm / Oförtänkt i dess (dvs. frihetens) barm: / Brått blir med Frihetens Nöjen bestält. Nordenflycht QT 1748—50, s. 90. Betjenten. .. Det är redan bestäldt med Grefven. Pillerbaum. Huru? Är han redan död? Envallsson Tokrol. natt. 77 (1791). Ja, Min Bror, med mig är det bestält, åtminstone i alt som angår poësie och vitterhet. Leopold i 2 Saml. 8: 105 (1796). Det hade varit bestäldt med hans riksdagsmannaroll .., om i detta ögonblick Landtmarskalkens klubba fallit. Crusenstolpe CJ III. 1: 56 (1846). Kullberg Rol. 3: 247 (1868). Larsen (1884).
e) (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: eg. som uträttar ngt; driftig, drifvande, flink; jfr BEDRIFVA 1 c. Gustaf Adolf yttrade sig att han ansåg honom för en beställande och förståndig karl. Hallenberg Hist. 4: 720 (1794; efter ä. källa).
f) (†) ss. vbalsbst. -ande: sysslande, bestyr (se d. o. 3 b); jfr BESTYRA 2 d γ. Samma saack hafver änu icke för annat bestellande kunnet blifve förhördh. Oxenst. brefv. 5: 54 (1613). Ther (näml. i staden) blifwer tu strax på alla sijdhor kringhwärfd medh mykenheet aff beställande, och aff Menniskior. Schroderus Hoflefv. 295 (1629). Icke så att de migh någodt uthi mitt beställande förhindra. Oxenst. brefv. 3: 502 (1638). Mine .. Ämbetes Omsorg och Beställande vthi thet widtberömbde Gymnasio. Ungius Likpr. ö. Alm 3 (1644).
9) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (föga br.) bearbeta l. bruka (åker, jord o. d.). Risingh Landb. 18 (1671). Jag har ej mer än detta fält, / Det har jag plöjt och väl bestält. Strandberg 2: 45 (1844). Ingen beställer sin jord, dragöken i mankarne mjukna. Janzon Catullus 2: 5 (1891; lat. colit).
10) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. holl.] (†) refl.: ställa sig, bete sig, skicka sig, gå till väga. Vthi all ting bestell tigh som een efftersyn till godha gerningar. Tit. 2: 7 (NT 1526; Bib. 1541: stell tigh, öfv. 1883: visa dig, Luther: stelle dich).
Särskilda förbindelser:
BESTÄLLA BORT. (†) till 7: ombesörja bortflyttandet af; förpassa l. forsla l. skaffa bort. Men nu för 3 eller 4 år tillbaka hafva Frantsoserna bestält denne stenen bårt till Frankrike. Eneman Resa 1: 200 (1712).
BESTÄLLA FRAM 010 4. till 5 b: rekvirera fram. Skall jag beställa fram kaffe eller te? Björkman (1889). — jfr FRAMBESTÄLLA.
1) (†) till 2. Konung Oloff, bestelte her in aff Engeland then froma Biscopen S. Sigfridh. L. Petri Kyrkoord. Förspr. 9 a (1571). Hade .. Herr Conrad von Phyhi .. bestält in vthi Rijket några Fänikor Tyskt Folck, såsom ock twenne Förstlige Personer. Girs G. I 204 (c. 1630).
2) till 5 b. Efter sexan beställde vi in kaffe, punsch och cigarrer. Beställa in vin och mat. Almqvist (1842).
3) (†) till 6: skaffa in. Suerigis Rijke han (dvs. Gustaf Trolle) förderffuede alt slätt. / Han bestelte ther in falsk afflatz breff. Svart Gensv. H 2 a (1558). Begära .. att Cantzleren nogot vijn och commiss till sahl. K. M:tz begrafning ville låta hijt in beställa. RP 4: 32 (1634).
4) (†) till 7: ombesörja inskaffandet af; skaffa in. Simon bygde och befeste monga städher .. och bestelte spijsning in j the fasta städher. 1 Mack. 13: 33 (Bib. 1541; öfv. 1869: inlade).
BESTÄLLA OM 010 4. se anm. under 7 j.
BESTÄLLA UT 010 4. till 5: rekvirera ut. — särsk. till 5 b. Villan är så belägen, att alla lifsförnödenheter kunna per telefon beställas ut från staden. Min vagn far snart till staden, / Beställ ut färg. Runeberg 6: 12 (1862).
Spoiler title
Spoiler content