BESÄTS besät4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af t. besetz, till besetzen (se BESÄTTA)]
1) i sht handel. besättning (på klädesplagg); särsk. om (skinn till) krage, slag o. armmuddar på päls: garnityr; jfr BESATS. Besätts af hermelin. AB 1890, nr 202, s. 1.
2) skom. öfverstycke (af skinn, tyg o. d.) på l. till skodon hvilket fastsys vid sulan och (med undantag stundom af plats för tåhätta) sträcker sig rundt omkring skon (motsv. öfverläder o. bakkappa) mellan sulan o. skaftet. (Mansresårskaft) med hela besättser. ST 1892, nr 276 A, s. 2. Resårskor, rundsydda med besätts. Därs. 1893, nr 1185, s. 4.
Ssgr (till 2): BESÄTS-BLAD03~2. öfverstycke till skodon (ss. handelsvara). Skomakaren .. (N. N:s) konkursbos lager .., deribland .. besettsblad, åtskilliga sorter skaft .. m. m. AB 1890, nr 33, s. 1. —
-SKO~2. sko med besäts; motsatt sko med öfverläder o. bakkappa. Resårskor .. med besätts och tåh(ättor), .. (o.) besättsskor. ST 1893, nr 1177, s. 4.
