publicerad: 1986
STAMPA stam3pa2, v.2, -ade (Hes. 25: 6 (Bib. 1541) osv.) ((†) pr. sg. pass. -es (VästmHandl. 1550: 13, Räkensk. 2, s. 12)) vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, -ERSKA (se avledn.); jfr STAMP, sbst.6
Etymologi
[fsv. stampa; jfr fdan. o. dan. stampe, fvn. stappa (nor. dial. stampa, stappa), mlt. o. mnl. (liksom lt. o. nl.) stampen, meng. stampen (eng. stamp), mht. (o. t.) stampfen, fht. stam(p)fōn; till roten i gr. στέμβω, stampar, misshandlar, smädar; nasalerad biform till roten i STAPEL; möjl. ytterst av ljudhärmande urspr. — Jfr ESTAMP, STAMP, sbst.1—3 o. 5—6, -STAMP, STAMPA, sbst.1—4, o. STÄMPEL]
1) med kraft o. i regel ljudligt sätta l. stöta foten l. fötterna (ömsevis) l. (om häst) hoven l. hovarna i marken l. golvet o. d. (om person särsk. på grund av missnöje l. vrede, om häst särsk. på grund av iver l. otålighet); med kraft l. tungt o. i regel ljudligt trampa (upp o. ned); äv. i uttr. stampa med foten l. fötterna (l. hoven l. hovarna); stundom äv. dels stampa foten l. fötterna (l. hoven osv.) l. sin fot osv. i l. mot ngt (förr äv. enbart stampa fötterna, stampa med fötterna), dels med obj. betecknande mark (l. golv o. d.): stampa (se ovan) på l. mot, dels med obj. betecknande ämne o. d.: gm att stampa (se ovan) bearbeta (se k). Stampa av vrede l. förtrytelse l. otålighet. Dragspelaren stampade takten med högerfoten. Stampa snön l. sanden av stövlarna. Stampningar hördes från teaterpubliken. Slå tina hender samman och stampa medh tina fötter, och sägh, Wee offuer all then ondskos styggelse j Israels hws. Hes. 6: 11 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917). Stampa med fötterna .. Såsom een fadher stampar åt barnet. OMartini QuatConc. C 2 a (1603). (Stubbsvansiga råttan) grymtar som en gris, och reser rygghåren i högden samt stampar med bakföttren i marken, enär .. (djuret) blir retadt. Orrelius Djurkänn. 319 (1776). Wetterbergh Penning. 186 (1847: stampade fötterna). Grefvinnan stampade .. sin lilla fot .. mot .. golfmattan. Topelius Fält. 2: 328 (1856). Hingsten eldig stampar jorden, / Och åt farorna och morden / Vigas in Italiens vårar / I vår frids och frihets namn. Wecksell SDikt. 18 (1859). Det trampar tungt vid tröskeln. Så tungt ej förr / De kända stegen stampat vid hemmets dörr. Bååth Dikt. 43 (1879). Hör, gångarn stampar i sitt stall / och väntar på sin sadel! Larsson i By ByBonde 73 (1907). Vildarna, som måste hetsa upp sig med krigsdanser före det verkliga kriget. Stampa i marken och svänga assegajerna. Siwertz Tråd. 106 (1957). — jfr AV-, UT-STAMPA o. SNÖ-STAMPNING. — särsk.
a) opers.: höras stamp (se STAMP, sbst.6) av fötter l. fot l. hovar. Almqvist Skälln. 46 (1838). Det stampar i den hårda marken (vid körningen över steppen), det gnisslar om hjulen (osv.). Hedin Pol 1: 123 (1911). På juldagens eftermiddag stampar det .. på vår trappa och knackas det på vår dörr. Wassing Dödgr. 419 (1958).
b) (numera bl. mera tillf., ngt vard.) (göra militär hälsning gm att) göra ställningssteg; särsk. ss. vbalsbst. -ning, liktydigt med: (militär hälsning gm) ställningssteg. Christiernsson Mack. 45 (1915). Alexis .. gjorde honnör med stampning som gick så till att högra benet lyftes rakt ut åt sidan, ju högre ju bättre, och klämdes sedan hastigt intill vänstra foten så att klackarna small mot varandra. Reutersvärd 90ÅrKrigare 25 (1927; om ä. förh.).
c) utföra danssteg o. därvid stampa; äv. med obj. betecknande danssteg; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om danssteg. (Kavaljer och dam) vrida sig .. (i klappdans) ett varv runt motsols på stället, varvid de i förbifarten smälla till varandra med högerhändernas innersidor .. samt stampa tre små stampsteg på stället. Folkdans. 25 (1923). A slår nu (i oxdansen) på nytt ut armarna .. tager därpå med vänstra foten ett långt steg åt vänster och för högra foten intill den vänstra .. samt gör till sist en stampning med vänster fot. Därs. 30.
d) (föga br.) i fråga om idrott: göra avstamp. Frostell IdrB 109 (1914). De flesta höjdhoppare stampa alldeles för långt ifrån ribban och få härigenom hoppet onödigt långt. Därs. 111.
e) (†) i uttr. stampa vatten, trampa vatten. Berndtson (1880). Kommen till sjöns midt, slungade (den simmande) lappen några stenar efter de flyende fåglarna, stampade vatten, hojtade och klatschade med händerna. Hemberg ObanStig. 155 (1896).
f) i (det refl.) uttr. stampa fast sig, gm att stampa med foten l. fötterna skaffa fäste åt denna l. dessa. Åbergson drog kvickt in benet igen (efter sparken), och .. stampade fast sig även med högra foten (i isgatan). Dahlbäck Åb. 262 (1914).
g) (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) pregnant, i uttr. stampa fötterna, stampa snön (l. smuts o. d.) av fötterna. Bergroth FinlSv. 118 (1917). De stampar fötterna och går in i huset. Johnson Här 30 (1935).
i) förflytta sig under stampande; äv. liktydigt med dels: sätta i fötterna tungt l. (liksom) stöta i fötterna (vid gång), dels: gå tungt o. klampande. Han stampar wäldeliga, när han går. Lind 2: 858 (1749). Han (dvs. Sven Duva) stampade att marken skalf och gick så svetten rann. Runeberg 2: 51 (1846). Morska och bistra stampade de .. i väg genom snön. Heidenstam Svensk. 2: 9 (1910). Det blev en lång natt, utan eld, och mesta tiden tillbragte vi med att stampa runt i snön förgäves sökande att hålla oss vid något så när temperatur. Uggla Haslund Jab. 310 (1932).
j) i fråga om upprepat stampande l. kraftigt trampande upp o. ned i l. på ngt för att bearbeta det o. d.; äv. med obj. betecknande föremålet för sådant stampande: stampa i l. på (o. därigm bearbeta osv.); jfr 4, 5. Högt på kullarna krossas med fräsande stampningar drufvan. Tranér Anakreon 190 (1830, 1833). Denna procedur (dvs. valkningen) .. verkställdes förr i tiden genom stampning, i det att arbetaren hoppade och trampade på det i en tunna nedlagda tygstycket. 2NF 1: 1249 (1904); jfr 5 b. Ullen placerades (vid vadmalsframställning) i en tunna utan bottnar, och två personer en på hvardera sidan om tunnans öppningar stampa ullen med fötterna mot hvarandra. Norlind AllmogL 229 (1912); jfr 5 b.
k) [efter Schiller: Die Jungfrau von Orleans I. 3 (1801): ”Kann ich Armeen aus der Erde stampfen?”; jfr äv. Pompejus' ord enl. Plutarchos: ”κρούσας τὸ ἒδαφος τῷ ποδὶ στρατευμάτων ἐμπλήσειν τὴν Ἰταλίαν.” Plutarchos Cæsar 33:5] i uttr. stampa ngt (särsk., o. urspr., härar l. arméer o. d.) ur (äv. upp ur) jorden l. marken o. d., (åstadkomma det undret att) gm att stampa få härar l. arméer (l. krigsfolk) att komma fram ur jorden, i sht bildl.: som gm ett trollslag frambringa l. få fram ngt (i sht härar l. arméer l. krigsfolk); äv. i den särsk. förb. STAMPA FRAM o. ssgrna FRAM-, UPP-STAMPA. Kan jag väl stampa härar upp ur jorden? Nicander 2: 481 (1836; t. orig.: kann ich Armeen aus der Erde stampfen?). Nyligen seglade .. (Albrekt av Mecklenburg) söderut för att stampa ryttare ur sitt hemlands jord. Lundegård DrMarg. 2: 35 (1906). Kan ni på tre dygn skaffa vapen, åtar jag mig att stampa tre tusen man ur jorden. Janson CostaN 2: 141 (1910). Om en mäktig trollkarl jag vore, / som stampade under ur mark. Lindqvist FinLyr. 1: 78 (1926). När Carl XII efter hemkomsten grep sig an med att stampa en ny här ur jorden, torde han varit betänkt att åter sätta den under .. krigsåren starkt hopsmälta drabantkåren på samma fot, som den haft vid krigets början .. (men) planen kunde icke fullföljas. Schreber v. Schreeb Lifskvadr. 7 (1942).
l) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr k, 2, 3, 7); särsk. i fråga om rytm hos poesi l. prosa; äv. med resultativt obj. Anapæsten .. gjorde hvad man sedan kallade versens godhet och skönhet, utan at man kunde misstänka, at denna skönhet låg i annat, än dess prosa för örat, blott at denna prosa tycktes vara litet mera hoppande, eller med oändligt mera behag stampande och haltande, än den vanliga. Höijer 4: 41 (c. 1812). Allmän vare fröjden! Den Bachantiska dansen stampe dödsriket i bullrande spillror. Fahlcrantz Schiller Fiesko 12 (1821). Jag (äger) visserligen .. en stackars liten krake, som likväl icke är af den äkta, goda Pegasus-racen, utan af klen, småväxt Pony-race, den der alltid stått på hemfoder och blott vågar sig fram att ”stampa vers” en smula på födelsedagar, på julaftnar o. d. AnderssonBrevväxl. 1: 364 (1862). Hexametern stampar hos .. (Tegnér) icke framåt som hos andra .. Den dansar, springer, sjunger (osv.). Heidenstam i 3SAH 28: 42 (1916). — särsk. i uttr. stå och stampa (på samma ställe l. fläck o. d.), äv. (utan förb. med stå) stampa på samma ställe l. fläck, mer l. mindre oeg., betecknande att ngn inte kommer iväg, l. (vanl.) bildl., i fråga om annat än förflyttning: icke komma ur fläcken l. vidare l. igång. Utan presterne skulle vår (dvs. amerikasvenskarnas) folkskola, åtminstone på landet, ännu stå och stampa i de första barnskorna. Beckman Amer. 1: 134 (1883). Den turkiska frågan står och stampar utan att tyckas komma ett steg närmare sin lösning. KarlstT 1895, nr 1721, s. 3. När pantlånarn att skåda 234 velocipeder får tillfälle, / Då kommer ej ungdomen framåt, utan stampar på samma ställe. Strix 1897, nr 5, s. 5. En människa kan få stå och stampa fåfängt så länge det är något som hindrar henne att taga emot Guds nåd. Beskow Pred. 63 (1901). I det här landet har man ingen framtid. Här står allt och stampar på samma fläck. Lindgren MästBlomkv. 15 (1946). Det museum, som lindrigast av alla i Sverige belastar skattebetalarna (dvs. Kulturhistoriska museet i Lund), måste på utgiftssidan följa med pris- och löneutvecklingen, medan vi på inkomstsidan står och stampar. Kulturen 1971, s. 15.
2) [eg. specialfall av 1 l] sjöt. om båt l. fartyg o. d.: mer l. mindre tungt l. häftigt omväxlande höja o. sänka för(skepp) o. akter(skepp); gå l. segla under utvecklande av sådana rörelser; äv. med tanken riktad enbart på rörelse hos för- (skepp); i p. pr. äv. i utvidgad anv.: som kännetecknas av verksamheten att stampa (i ovan angiven betydelse) l. som kännetecknar ngt som är inbegripet i sådan verksamhet; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om enskilt moment i l. enskild omgång av sådan verksamhet; jfr DUVA, v.2 o. SÄTTA, v. Siöregl. 1741, 5: A 3 a. Ej eller bör .. (ett gott linjeskepp) Stampa, det är at på et våldsamt sätt falla ned med framändan, eller at vågen vid en duvning, stöter med våldsamhet mot Skeppets Bog. Chapman Liniesk. 31 (1796). Långskepps-rörelsen kallas stampning, och skiljes uti dufning, då förskeppet hastigt fördjupar sig uti vattnet, samt sättning då akterskeppet gör en lika beskaffad hastigare rörelse. Lavén Sjöv. 4 (1853). Stampning och sättning. Engström Skeppsb. 123 (1889). När stocken stampade i skummet .. då njöto forsfararne sitt lif i fulla drag. Ahrenberg Stockj. 172 (1892). Stick i stäv mot vinden stundom i stampande kryss. Kåhre Väd. 81 (1932). Vi stampade söderöver med god fart. Fredricson Res. 142 (1940). — särsk. bildl. Den förlamande känslan av att stampa i dödsjö. Schildt Häxskog. 142 (1920).
3) [eg. specialfall av 1 l; efter motsv. anv. av eng. stamp i stamp out, släcka (eld) gm att stampa l. trampa på den, försätta ur spel o. d.] bildl. (jfr 7), i fråga om förstörande l. försättande ur spel l. eliminerande av ett stort l. avsevärt antal individer l. enheter o. d. av visst slag; i den särsk. förb. STAMPA UT.
4) [eg. specialfall av 1 (j) o. 5] gm upprepat stampande med foten l. fötterna l. medelst ett stötredskap o. d. samman- l. tillpacka l. komprimera (ngt, särsk. jord l. jordgolv), ofta i p. pf. i adjektivisk anv. De dammar, som timras af horizontala träwäggar, och med lera emellan fylles hwilket wäl tilpackas och stampas, måste aktas för underskiärning. König Mec. 127 (1752). Golfven stampas (hos kaffrerna) af lera, samt smetas med kogödsel. Retzius EthnolSkr. 70 (1845). Hvarje fylld jord, huru mycket den än må stampas, intager mera rum än på det ställe hvarest den gräfves i sitt naturliga tillstånd. Rothstein Byggn. 358 (1859). Bröstvärnets .. fyllning skottas mot detsamma bakifrån och förbindes dermed genom (bl. a.) fint ris .. hvarpå placklagret väl stampas och afstickes efter det .. sträckta snöret. Spak HbFältartill. 238 (1873). Om kopparhyttornas inre upplysa Ranies och Hilleströms bilder .. Vi lägga märke till det enkla, stampade jordgolvet, ugnen med dess grovt uppförda murverk (osv.). Lindroth Gruvbrytn. 2: 145 (1955). — jfr HOP-, IN-, NED-, SAMMAN-, TILL-, UPP-STAMPA o. HÅRD-, JORD-STAMPAD. — särsk. (i sht byggn.) med avs. på betong l. cement o. d.: samman- l. tillpacka l. komprimera med (maskinellt l. manuellt) stampredskap; äv. med resultativt obj.: under stampande av betongen osv. forma l. åstadkomma. Betongen stampades noga i formarne medelst jernskodda träklubbor. TT 1885, s. 12. Fönster-orneringar, kontrefort-betäckningar m. m. (på en kyrka) äro af stampad Lommacement. Därs. 1888, s. 63. Sedan styckena (av olika betongblandningar) stampats, fingo de ligga 1 vecka i fuktig luft och därefter 3 veckor i vatten, hvarefter de omedelbart profvades. Därs. 1894, Allm. s. 121. På hvar sida (om brons landfästen) nedslogos tre rader pålar och på dessa stampades beton med rälsinlägg. Därs. 1901, V. s. 12. Dessa byggnadsdelar .. endast undantagsvis gjutna eller stampade på platsen, uppfördes på tegelmurar utan isolerande mellanlag (vid restaureringen av en kyrkoexteriör). KyrkohÅ 1923, s. 327. TNCPubl. 46: 111 (1971). jfr BETONG-STAMPNING.
5) (numera i sht i skildring av ä. förh.) krossa l. mosa l. uppmjuka l. (krossa l. mosa o.) sammanröra l. i annat syfte bearbeta (ngt) l. stöta med stavliknande redskap o. d. (särsk. mortelstöt l. klubba) l. i maskinell inrättning (stamp o. d.) med verksam(ma) del(ar) som liknar redskapet; stöta (ngt); stundom äv. allmännare, liktydigt med: krossa osv.; äv.: valka (se b) l. stansa (se d) l. stämpla (se e); jfr 1 j o. 4. Stampa malm; jfr BOKA, v.1 b. Stampa säd (nästan bl. om ä. förh.), krossa (l. mala) säd gm stötning i mortel l. dyl. G1R 11: 382 (1537; med avs. på lera till tegel); jfr 4 slutet. Ähr någon bäfwelse (dvs. hjärtklappning) kommin af köld eller någott annatt .. tagh Hareskarn och stampa thett wäl smått sedhan slå thett i wijn eller ööl, och sijla thett .. drick thett sedan, thett hielper. OMartini Läk. 25 (c. 1600). Fint stampadt, eller malet, pulwer eller Stybbe af rena Björkkol (är) ensamt .. tillräckeligt för Järnets förwandling till Stål. Rinman JärnH 970 (1782). Förutan andra besvärliga syslor, blef det (hustruns) .. skyldighet, at jämte Trälarne och det öfriga Husfolket af Qvinnokönet, stampa eller mala all den säd som til uppehälle tarfvades. 2VittAH 4: 21 (1795). En machin till hampas stampning, för att göra henne mjuk och tjenlig att spinnas. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 33. Vid benstampen stampades och förmaldes för gårdens behof 3,443 kg. benmjöl. LAHT 1886, s. 296. Vi klifva in i en fiskarstuga. Där står den rodnande fiskarflickan och stampar en bastant gröt. TurÅ 1908, s. 265. Dessa gryn (till korngrynsgröt) voro ej i hast framställda, ty först måste sädeskornen ’stampas', för att skalen skulle avskiljas, därefter skulle de ’dryftas' och sållas. Hembygden(Hfors) 1913, s. 12 (1910). Brådskande hon byker tvätten, står och stampar våta kläder / vid den breda bryggans ända. Collinder Kalev. 134 (1948). — jfr AV-, HOP-, SAMMAN-, SÖNDER-, UT-STAMPA o. O-, RÅ-STAMPAD. — särsk.
a) (i fackspr.) med avs. på kalk: slå (se KALK, sbst.2 2 c α); nästan bl. i p. pf. i adjektivisk anv., i uttr. stampad kalk, slagen kalk. TNCPubl. 14: 91 (1951). Därs. 42: 101 (1969).
b) med stötredskap o. dyl. l. i stampverk valka (kläde) l. (utan vävning) åstadkomma (filt) l. filta (ngt) l. (i bad) bereda (hudar l. papper); med avs. på kläde l. (ngt av) filt äv. allmännare: valka resp. filta; äv. i fråga om valkning l. filtning medelst trampning men utan speciell tanke på valknings- resp. filtningssättet (jfr 1 j). VRP 1674, s. 64. I Stampen otta dagar för Sigfridij marknat då dhe warit där att stampa skijn. Därs. 1695, s. 169. Vid stampningen (av vadmal) afgår 2 alnar för hvart tjog .. Boråsaren säljer sedan detta stampade vallmaret uppe i landet. Barchæus LandtHall. 89 (1773). Nu införes til staden .. väfwnad at blekas, manglas, walkas, stampas, öfwerskäras, färgas eller tryckas; tå må ej fordras tull eller accis, utan sätte ägaren therföre dubbel pant. Landtullstadga 1776, s. 49. Desse män, i Utskottet tänkte, at den på stampadt linne läseliga lagen verkade i vist fall rätt föga. Liljestråle ÅmVetA 1796, s. 28. Stampa .. papper. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hirsch LbGarfv. 236 (1898; med avs. på hudar). Flickhatt .. av stampad filt. KatalÅhlénHolm 37: 32 (1916). Då man lämnade vävar till stampen (på 1850-talet), måste alltid bomärket vara insytt i väven. Det stampades nämligen .. flera vävar samtidigt. Gruddbo 554 (1938). NordTextilteknTerm. 92 (1974). — jfr IN-STAMPA o. O-STAMPAD.
c) (†) gm bearbetning med stamp o. d. forma l. driva (metall); jfr d, e. Ett Dusin .. stampade Fingerringar. LdVBl. 1822, nr 29, s. 3. Mjuka tunna stålstänger stampas eller drifvas först under hejare till de önskade formerna och poleras sedan. JernkA 1862, 1: 350. (Aluminiumbronsen) har en guldlik färg, antager stark glans samt förändras knappt i luften, är mycket smidig och låter stampa sig lika väl som 20 karats guld. SkandTTandläk. 1887, s. 24. — jfr UPP-STAMPA.
d) (numera knappast br.) hugga l. slå (hål) med stans l. stamp l. huggjärn o. d., stansa (hål); äv. stansa ut (myntplatta o. d.). Enn stamp (varmed) stampes holl påå stedenn. VästmHandl. 1550: 13, Räkensk. 2, s. 12. Nålämnena .. afdelas .. på midten, hvilket äfven kallas halfveras, så att ett dubbelt antal uppstår, hvarefter ögonen stampas. Eneberg Karmarsch 2: 664 (1862). Ur (nysilver-)plåtarne stampas .. ämnen, som genom pressning vidare bearbetas till olika föremål. JernkA 1876, s. 124. För att få rifjernet hvasst, måste hålen stampas öfver hårdt ändträ. Slöjdaren 1883, nr 8, s. 1. Nu stampas hålet vid skidans midt, sedan denna blifvit korrekt afvägd. Schröder Skid. 9 (1900). Stampa hål i ngt. Cannelin (1939). — jfr PÅ-, UPP-, UT-STAMPA.
e) (numera föga br.) med stamp l. stämpel o. d. trycka in märke l. ornament o. d. i (ngt); äv. med märke osv. ss. obj.: med stamp l. stämpel o. d. trycka in; i sht i den särsk. förb. STAMPA IN o. ssgrna IN-, PÅ-STAMPA. En stampade ut (knapp-)hufvudet ur flata messing skifvan .. en gjorde den kullrig, en skurade den till att mottaga stampningen, som förrättades af en annan (osv.). Ferrner ResEur. 249 (1760). Med en af dessa (trä-)formar stampade .. (uppfinnaren av chiaroscurotekniken för gravyr) hufvuddragen af sina figurer, och de mörkaste skuggorna; med den andre utmärkte han fördrifningen; och de delar af papperet lämnades hvite, som borde synas upphöjde. Journalisten 1: 715 (1791). Det lägre liggande planet (runt kanten på ett brödbräde) omkring (de snidade, upphöjda) bokstäfverna kan antingen hackas .. eller ock medels ett derför afsedt jern stampas. Slöjdaren 1883, nr 4, s. 1.
f) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) bildl., ss. benämning på lek i uttr. stampa salt, mala salt (se MALA, v. 1 c). Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 143 (1949).
g) om (stamp l. stampar i) stampverk; äv. utan obj., liktydigt med: gå l. arbeta (jfr 7). Där stampade (ben-)stampen tomning dag ut och dag in. Ljungquist MörkSmål. 45 (1921). Den gamla benstampen vilade sina trötta bjälkar, som dagarna i ända stampade benknotor till mjöl. Ansikten 76 (1932).
6) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på redskap l. dyl. (särsk. kniv): (med kraft) stöta l. sticka (ngt i l. mot ngt); jfr 5. (De trollkunniga finnarna) behöfde blott ”stampa knifven” i stuguknuten eller i en tall, så strömmade genast fram hvad de önskade. Modin GTåsjö 81 (1916).
7) i bildl. l. utvidgad anv. av 1 o. 5 (jfr 1 l, 2, 3, 5 f), i fråga om ljud som liknar l. för tanken till ett stampande: ljuda l. låta likt ett stampande l. dovt o. stötande l. dyl.; äv. i fråga om ljud från stamphamrar o. d. (jfr 5 g). Och när blåsten ute stampar, / Hör han (dvs. eremiten) Herrans fot, som trampar / Skogens kronor ner. CVAStrandberg 1: 112 (1854). Då stormar det brusande tåget fram / med framtidens ilgods i, / det frustar, det stampar i rök och dam / och är i en blink förbi. Fröding NDikt. 110 (1894). Bruset ifrån forsen blandades med det tunga, mjuka stampandet från hamrarna. Fitinghoff Näs. 137 (1895). Där spinnrockar surrade och vävstolar stampade. MännMinn. 2: 24 (1943).
Särsk. förb.: (1) STAMPA AV10 4.
2) gm stampande bringa (snö, smuts o. d.) att falla av (från skodon o. d.); äv. refl., dels i uttr. stampa av sig ngt l. ngt av sig, dels pregnant, stampa av sig, alla med bet.: gm stampande bringa ngt att falla av från skodon o. d. Stampa af sig. Berndtson (1880). Stampa snön af sig. Sundén (1891). Vi stampa af oss snön, så som det är sed att göra när man kommer inomhus. Berg Krig. 95 (1915). Han försökte stampa av dammet från skorna, innan han gick in. Östergren (1945). jfr avstampa.
STAMPA FRAM10 4.
1) till 1 i: stampande fara l. färdas l. förflytta sig l. ta sig fram; äv. refl. i uttr. stampa sig fram. Strindberg SvÖ 2: 213 (1883). Stampa sig fram genom djupa ökensanden. IllMilRevy 1898, s. 79. Larsson Hemmab. 204 (1916).
2) till 1 k: som gm ett under l. i en blink få fram (ngt). Järta 2: 603 (1833). Jag har stampat fram bra med pengar, men jag har dem ej förrän om 8 dar (eller 6). Strindberg Brev 6: 40 (1886). jfr framstampa.
3) sjöt. till 2: stampande ta sig fram l. fara fram. Collan Kalev. 2: 250 (1868). Benedictsson Eftersk. 130 (c. 1887).
4) till 7: under stampande ta sig fram; äv. refl., i uttr. stampa sig fram. ”Tuh-tuh-tuh-! det är automobilerna, som stampa sig fram. SDS 1904, nr 84, s. 2. —
STAMPA I10 4, förr äv. UTI04.
1) (numera föga br.) till 1; särsk. vid avstamp (med kraft) sätta i foten l. fötterna; jfr stampa, v.2 1 d. Han stampar i vid sina svanhopp, så trampolinen kan gå sönder. TIdr. 1896, s. 444.
2) (numera bl. tillf.) till 4: fylla i (ngt i ngt) o. stampa ihop det; särsk. allmännare: proppa i ngn ngt. (Hushållerskan) Stampar uti oss (barn) om qvällarne gröt / Med båd klimpar och allt. Wallin (SVS) 1: 29 (1800). —
STAMPA IHOP10 04, äv. HOP4 l. (ålderdomligt) TILLHOPA040. (i sht i fackspr.) till 4: gm stampande pressa l. packa ihop (ngt). Rosenhane Oec. 99 (1662). Pojkarna stampade ihop snön, så det blev ett stadigt golv i snöhyddan. Östergren (1945). jfr hopstampa. —
1) mus. till 1: gm stampande ange rätt takt o. rätt tidpunkt att börja spela (för musikanter l. orkester o. d.). Så snart vi hade .. fått ordning på stämmorna stampade Louis (Armstrong) in bandet. Mezzrow o. Wolfe Dans 285 (1953).
2) till 1 i: stampande (l. klampande) gå l. träda in. Klint (1906). Fröken Berg i grannskolan, Träbenet .. stampade in någon gång — och stampade ut. Höijer Solv. 121 (1954).
3) (i sht i fackspr.) till 4, 5 (e): gm stampning l. med stamp l. stämpel trycka l. pressa l. prägla in (ngt i l. på ngt); äv. bildl. Lind (1749). Bottnen och väggarna äro .. infodrade .. vid basisk (martin-)ugn med bränd magnesit eller dolomit, som .. stampas in eller insintras. 2NF 17: 1128 (1912). (Talaren) lämnade ett par gånger sin plats för att gå rätt in bland åhörarne och riktigt stampa in i deras medvetande, hvad han hade att säga. Grebst Korea 240 (1912). —
STAMPA NED10 4 l. NER4.
1) till 1 (i): stampa l. tungt trampa på (ngt) o. därigenom fälla det till l. pressa ner det i marken o. d.; äv. med avs. på mark o. d.: stampa l. hårt trampa på o. därigm pressa ihop l. sänka (jfr stampa, v.2 4). Lind (1749). Pipan ljöd, och strax betäcktes ängen af frodig grönska, där de hungriga kreaturen vadade i högt gräs och stampade ned mer än de hunno äta. Topelius Läsn. 8: 15 (1896). (Sv.) stampa ned marken. (T.) den Boden niedertreten. Klint (1906). jfr nedstampa.
2) till 1, 5: gm stampning driva ned (ngt i marken o. d.). Dessa djur (dvs. jerseykor) få aldrig gå fria omkring på ängarna, utan tjudras vid en grof järnplugg, som stampas ned i marken. Steffen BrittStröft. 295 (1895). jfr nedstampa.
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 5: gm stampning sönderslå l. finfördela l. pulverisera (slagg o. d.). Ferrner ResEur. 197 (1760). —
STAMPA PÅ10 4.
1) till 1, refl., i uttr. stampa på sig ngt, gm stampande sätta på ngt på fötterna l. skorna. Ågren hade redan tagit på sig pälsen och stampat på sig galoscherna. Didring Malm 2: 62 (1915).
2) till 4 slutet: lägga betong på (ngt) o. stampa ihop. Hvalfven (i en landsvägsbro) stampades på med stor omsorg och noggrannhet på pålar och på å dessa hvilande skrufspindlar uppförda hvalfstommar af trä. TT 1902, V. s. 74. —
STAMPA SAMMAN10 32 l. 40, i sht förr äv. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032. jfr sammanstampa; särsk. till 1 j, 5: stampa o. därigm förena l. sammanfilta l. blanda (ngt). Hottentotter .. hämta denne busken med rot, stjelk och blader, stampa dem tilsammans, och sedan ihopvrida dem, som en spunnen tobak. Thunberg Resa 2: 110 (1789). (Sv.) Stampa samman (lat.) fistucare. Cavallin (1876). Denna .. ullberedning gick först så till, att ullen blott stampades samman .. eller kardades och spanns till trådar, som därefter väfdes. Norlind AllmogL 277 (1912). —
1) till 1: gm stampning få (ngt) att gå sönder; äv. bildl. Lindfors (1824). Wägner NattS 9 (1926; bildl.). Passiva kan vi, i samlad trupp, ledigt stampa och heja sönder en tre meters åskådarläktare. Zetterström Dag 18 (1946).
2) (i sht i fackspr.) till 5: gm stampning krossa l. sönderdela l. mosa (ngt). Spegel 479 (1712). Rofwe-Tårta. Koka först Rofworna i wattn, sedan skala och stampa dem wäl sönder. Oec. 249 (1730). —
STAMPA TILL10 4.
1) till 1: plötsligt (o. kortvarigt) stampa. Michaelson Ungk. 60 (1892). (Kaptenen) stampar till, så att man kan befara, att foten skall gå igenom däcket. Stenfelt Skepp. 16 (1903).
2) (i sht i fackspr.) till 4, 5: gm hårt trampande l. stampande l. stampning forma l. forma till (ngt); särsk. till 4, 5 d. Af bräckta vapen, blod och menskoleder / Här stampas till en väg af hisklig art. Kullberg Tasso 2: 236 (1860). De skaror .. hvilka .. med ett stycke otillhuggen trädstubbe stå och stampa till gatläggningen i Tiflis. Anholm Gog. 312 (1895). Stampa till ett hål. Klint (1906). —
1) till 1: gm stampande riva l. sparka upp (ngt) l. få (ngt) att fara l. kastas upp. Möller (1790). Dammet .. / stampades upp emot himmelens hvalf af hästarnas hofvar. Lagerlöf HomIl. 81 (1912).
2) (numera bl. mera tillf.) till 1: gm stampande väcka (ngn) l. få (ngn) att fara upp. Stampa ej i golfvet, ni stampar upp dem som bo inunder. Weste FörslSAOB (c. 1817).
3) till 5 (c): gm stampning bearbeta l. bereda l. forma (ngt). HovförtärSthm 1634, s. 508. Man kan (vid tillverkning av guldkronor) stampa upp en tuggyta genom att framställa åt sig små metallstampar efter naturliga tänder. SkandTTandläk. 1888, s. 14. —
STAMPA UT10 4.
1) sjöt. till 2: stampande ta sig ut. Bortöver vattnet ser vi silldrivareflottan i spridd ordning stampa ut mot fiskeplatserna. Hasslöf SvVästkustf. 141 (1949).
2) till 3, med avs. på ett stort l. avsevärt antal individer l. enheter o. d. av visst slag: (hänsynslöst l. obarmhärtigt) förstöra l. försätta ur spel l. eliminera l. avskaffa. GHT 1947, nr 271, s. 17. Stampa ut de konkurrenssvaga företagen så att låglöneproblemet kan lösas. DN 1970, nr 120, s. 2. jfr utstampning.
4) (†) till 5 d: stansa ut (ngt). En stampade ut (knapp-)huvudet ur flata messing skifvan .. en gjorde den kullrig. Ferrner ResEur. 249 (1760). jfr utstampa.
5) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 6: få ut (ngt) ur föremål l. dyl. gm att kraftigt stöta föremålet osv. mot ngt. Köttkorfvar skola blifva mycket sköna, om man vid det en slagtar, strax stöter eller stampar ut märgen ur benen. Kalm VgBah. 302 (1746). —
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till stamp, sbst.1): A: (4 slutet) STAMP-ASFALT~02 l. ~20. [jfr fr. asphalte comprimé] (numera bl. i skildring av ä. förh.) (ss. vägbeläggning i sht förr använd) gm stampning tillpackad o. avjämnad asfalt. TT 1892, s. 61. 2UB 1: 497 (1898). —
(4 slutet) -BETONG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gm stampning beredd l. fördelad l. packad betong av låg fuktighetsgrad; motsatt: gjutbetong. TT 1889, s. 195. —
(5) -BONDE. (förr) i fråga om finska förh. på 1500-talet i dåvarande Nyslotts län: benämning på den karl som bönderna i varje uppbördsområde för tionde hade att ställa till länsmannens förfogande för presterande av dagsverke(n) bestående i arbete med stampning (i stampkvarn o. d.). HFinlH 3: 197 (1553). —
(1) -DANS. folklor. parvis folkdans under vilken de dansande på visst sätt två åt gången i tur o. ordning stampar tre ggr i golvet l. marken. Dybeck Runa 1845, s. 39. —
(2) -DÄVERT, förr äv. -DAVID. [rundhultet med tillhörande stampstag tjänar till att motverka fockmastens (o. dess segels) uppåtriktade (o. vid fartygets stampning förhöjda) dragkraft; rundhultet kan vid sjöhävning doppa i sjön (jfr eng. dolphin striker)] sjöt. på segelfartyg: från främre delen av bogspröt (eselhuvud) mer l. mindre lodrätt nedåt riktat rundhult avsett att stöda o. sprida till klyvar- l. jagarbom hörande stampstag; jfr dävert 1. Gosselman SNAmer. 2: 22 (1833). —
(5) -FORM. (i fackspr.) form (se d. o. II 1) för pressning av materia till viss form gm stampning; jfr stamp, sbst.1 Grafström Kond. 71 (1892). 2UB 3: 154 (1897). —
(5) -GRÖT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gröt l. mos l. röra åstadkommen (åstadkommet) gm stampning; äv. bildl. Mitt omdöme derom (dvs. om en bok) är .. Det är gröt, och hård gröt, stampgröt. Leopold (c. 1796) i 2Saml. 9: 27. Rig 1958, s. 86 (om rotmos). —
(5 c—e) -HAMMARE. [jfr t. stampfhammer]
(5 (b—c)) -HO. (-hoff 1703) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vid stampning använd ho vari föremålet för bearbetningen placeras; jfr bok-kista, sbst.2 Kjellberg Ull 658 (i handl. fr. 1703). —
(5) -HUS, sbst.1 (stamp- 1755 osv. stampe- 1703 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) hus avsett för stampning (o. inrymmande stamp l. stampverk); jfr -kvarn. Kjellberg Ull 658 (i handl. fr. 1703). —
(4) -HUS, sbst.2 (numera bl. i skildring av ä. förh.) hus byggt av stampad lera. JournManuf. 2: 213 (1826). —
-HÅL. (stamp- 1734—1789. stampe- 1714)
1) till 1, 5: gm l. vid stampning åstadkommet hål; särsk. (numera föga br.) till 5 d, om stansat hål. Nyrén KlädFabr. 308 (1783).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 5: vid stampning använd fördjupning l. hålighet för placering av föremålet för bearbetningen. Clemensson 1KlippanPprsbr. 242 (i handl. fr. 1714).
Ssg (till -hål 2): stamphåls-pelare. (förr) om pelare invid stamphål i suluugn. Linné Dal. 400 (1734). —
(5) -IS. (i vissa trakter) om is som (gm sjöhävning) sönderbrutits i småstycken o. pressats samman. TurÅ 1908, s. 261. —
(5) -JÄRN. (stamp- 1674 osv. stampe- 1543—1662) [jfr t. stampfeisen]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) järn i småstycken, erhållet gm stampning (o. vaskning) av masugnsslagg, knappjärn; jfr små-järn 1. Saxholm Osm. 13 (1725). NoraskogArk. 5: 78 (1904); jfr Holmkvist BergslHyttspr. (1945).
2) (numera knappast br.) till 5, 5 d, om järnverktyg för användning vid stampning; särsk. dels, om redskap för avhuggning o. sönderhackning av sädesax, dels om stans l. huggjärn. FogderäknNyslott 1543; jfr Hultin BergshFinl. 2 (1896: 3 stampjern). Cannelin (1939). —
(5 b) -KALANDER. [jfr t. stampfkalander] textil-tekn. kalander för bearbetning av bomullstyg o. d. gm stampning mot maskinens vals. 2UB 8: 537 (1900). 2NF (1917). —
-KISTA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -ho; jfr -verkskista. Almström KemTekn. 1: 628 (1844). —
(5) -KLUBBA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) klubba för användning vid stampning; äv. om stampstock. Möller 1: 173 (1755). Dalin (1854; om stampstock). —
(5) -KNAPP. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -järn 1. NoraskogArk. 5: 532 (1797). Därs. 78 (1904); jfr Holmkvist BergslHyttspr. (1945). —
(5) -KRAN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om stampverk. VetAH 1744, s. 198. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 78 (1760). —
(5) -KVARN. (stamp- 1639 osv. stampe- 1561—1747) (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvarn (se d. o. 2 o. 3) för utförande av stampning; äv. om anläggning med l. byggnad för sådan kvarn; jfr -verk. ArkliR 1561, avd. 9. Stampe qwarnen .. (dvs.) Ett Huus, deruthinnan Stamparne ähre. Kjellberg Ull 658 (i handl. fr. 1703). särsk. (förr) om sådan kvarn ss. kameral enhet vid taxering. 2RARP 15: 676 (1747). —
(5 d) -PRESS. (†) om press varmed ”stampning” utföres. Eneberg Karmarsch 2: 351 (1861). Björkman (1889). —
(5) -PÄRLA. [jfr t. stampfperle] (†) i pl., om helt små pärlor som i ä. farmaceutisk praktik stöttes sönder till förment hälsobringande pulver. Lind 1: 1216 (1749). Åstrand 2: 181 (1855: Stompperlor; sannol. felaktigt för stampperlor). —
(5) -RIA. [senare leden med bet. efter fin. riiki, ria, tröskning (se ria, sbst.1)] (†) uttröskning av ax i ria, ritröskning. Juslenius 375 (1745). —
(5) -SAND. (†) gm stampning i stampverk uppkommet avfall bestående av sand l. sandliknande material. Garney Masmäst. 363 (1791; om slaggsand). LfF 1865, s. 345. —
(2) -STAG. [jfr t. stampfstag; staget tjänar till att motverka fockmastens o. dess segels uppåtriktade (o. vid stampning förhöjda) dragkraft] sjöt. på segelfartyg: från nedre delen av förstäven utgående (via stampdävert) till spetsen av bogspröt l. klyvar- l. jagarbom löpande o. i denna fäst stag; jfr vater-stag. Röding 2: 485 (1796). jfr jagarboms-stampstag. —
-STOCK. [jfr t. stampfstock i bet. 2]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 5, om stock utgörande del i stampverk. Stråle MariebgH 32 (1880).
(5) -STÅNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om ä. papperstillverkning: (häv)-stång, i ena änden i 90 graders vinkel fäst vid ett stamphuvud o. i en punkt jämförelsevis nära andra änden anbragt vid en i 90 graders vinkel mot såväl stången som stamphuvudet löpande axel. Ståmspången (sannol. felaktigt för stampstång) bristfällig. Ambrosiani DokumPprsbr. 97 (i handl. fr. 1773). —
(5) -SYLL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om syll i stampverk i vilken boksulan är infälld. Stampsyllen. Rinman 2: 796 (1789). —
(5 b) -VADMAL, förr äv. -VALMAR. (stamp- 1714 osv. stampe- 1692 (: stampe wallmars råck) osv.) (förr textil.) stampad vadmal. VDAkt. 1710, nr 181 (1709). —
(5 b) -VALK. (textil-tekn. o. garv.) maskin för valkning gm stampning. Ambrosiani DokumPprsbr. 264 (i handl. fr. 1702). —
(5 b) -VALKA, -ning. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gm stampning valka (ngt); särsk.: vid sämskgarvning ss. ett led i garvningen valka. Kulturen 1936, s. 130 (vid sämskgarvning). —
(5, 5 b) -VERK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) maskin l. anordning l. anläggning för utförande av (krossning gm) stampning; äv. om byggnad inrymmande sådan maskin osv.; jfr -kvarn. VetAH 1742, s. 131. Masugnsslaggen bokades med ett litet stampverk av 4 stampar. Dædalus 1952, s. 105 (c. 1747). KrigVAT 1842, s. 65 (om byggnad inrymmande krutkvarn). PT 1905, nr 110 A, s. 3 (om stamp (se stamp, sbst.1 2 d) för valkning). jfr blyerts- o. sinder-stampverk. särsk. (förr) om sådan maskin osv. ss. kameral enhet vid taxering. CircBr. 20/12 1804, s. 3.
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): stampverks-kista. = stamp-ho; jfr stamp-kista. Rinman 2: 796 (1789).
B (numera bl. i skildring av ä. förh.): STAMPE-BAND. uppkommande vid valkning av tyg: bandliknande struktur i tyget ss. resultat av ojämn vävning. Sahlin SkånFärg. 86 (1928). —
-HUS, -HÅL, -JÄRN, -KVARN, -VADMAL, se A.
C: (2) STAMPNINGS-PERIOD. sjöt. tidsperiod inom vilken ett fartyg l. en båt hinner utföra en stampnings- o. en sättningsrörelse o. därefter återgå till utgångsläget. Engström Skeppsb. 124 (1889). —
(2) -VINKEL. sjöt. (maximal) vinkel som vid ett fartygs stampning uppkommer mellan fartygets lodlinje i horisontellt läge o. en linje dragen långskepps genom fartygets mittplan i det läge fartyget intar vid stampningsrörelsen. KrigVAT 1834, s. 276.
Avledn.: STAMPARE, om person m.//ig., om sak r. l. m.
1) (i vissa trakter, folklor.) till 1, om huvudman l. kapten för lag i spelet ”slå klot”. Fatab. 1906, s. 35.
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 4, om verktyg för sammanpackande av fyllning i spränghål. Vid laddningen inlades först krut, längst ner i (borr-)hålet .. en lång och spetsig .. rymnål .. infördes i hålet, tills dess spets nådde kontakt med krutet .. Därefter instöttes lera i hålet och packades hårt runt rymnålen med hjälp av ett särskilt verktyg, en urholkad s. k. stampare. Lindroth Gruvbrytn. 1: 504 (1955).
4) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 5: person som (yrkesmässigt) utför l. har till uppgift att utföra stampning; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. En stampare, som stöter i mortel. Linc. Iii 6 a (1640). GrafUppslB (1951; oeg., om tryckare). YrkesförtArbFörmedl. 53 (1952). jfr olje- o. vadmals-stampare. —
STAMPIG, adj. [jfr t. stampfig]
1) (numera bl. mera tillf.) till 1 i: benägen att gå tungt o. klampande; äv. i utvidgad anv., om gång: som kännetecknar person som är benägen att osv. Stampig gång. Lind (1749). Nordforss (1805).
2) (numera bl. tillf.) till 2, om fartyg l. båt: benägen att stampa mer l. mindre våldsamt; äv. i utvidgad anv., om sjö: ägnad att bringa fartyg osv. att stampa osv. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sjön blev grov och stampig. Renner Orsborne 293 (1950).
Spoiler title
Spoiler content