publicerad: 1907
BETORFTIG, adj.; superl. -igst.
Etymologi
[jfr t. bedürftig]
(†) behöfvande, som är i behöfvande omständigheter, som tarfvar hjälp l. understöd; jfr TORFTIG. Dhenna .. för olyckiade meniskiann och högst betorfftigste almosostackaren. Växiö domk. akt. 1696, nr 473.
Spoiler title
Spoiler content