SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
BETORFVA, v. -torfde (1 Mack. 14: 12, 2 Mack. 3: 3, 6 (Bib. 1541)); se för öfr. TORFVA, v., behöfva. jfr BETORF.
Ordformer
(i NT 1526 alltid -törff, -törf(f)u-, i Bib. 1541 -torff, -torffu-)
Etymologi
[y. fsv. bethorva, betörffua, väl efter mnt. bederven, bedarven, bedorven, t. bedürfen; se BE- o. TORFVA, behöfva; jfr BETARFVA]
(†) behöfva. Lex. Linc. (1640; under indigeo). — särsk.
a) = BETARFVA I 1 a. The betörfua icke läkiare som helbrögdha äro. Luk. 5: 31 (NT 1526; Bib. 1541: behöffua). Een christen menniskia skall all ting haffwa meenligh (dvs. låta allting vara tillgängligt för gemensamt bruk), och hans nästa till tienste, .. e huru och när han honom betörff. Glossa t. Luk. 12: 33 (NT 1526). Ath döpilsen och böör skee påå huart landzens eghit tungo måål thz betörffuer icke mykin bewijsning. O. Petri Sakr. H 5 b (1528). Szå mygit kruth the betörffue j Lägret. G. I:s reg. 10: 141 (1535). Herren weet all ting, .. och han betorff intet rådh. Syr. 42: 22 (”43”) (Bib. 1541; öfv. 1792: icke behöfver Han heller någon rådgifvare). All vmkost, som man til offret betorffde. 2 Mack. 3: 3 (Bib. 1541; öfv. 1793: alla the utgifter, som till offren nödige voro). Then menighe man .., som sadant beterfver. RA 1: 493 (1546). Wår kyrkio herde .. kan (ej) sitt Eembete hedan effter fullelig förrätta, utan betorf hielp uti sin ålderdom. Växiö domk. akt. 1708, nr 443. Swedberg Cat. 573 (1709).
b) = BETARFVA I 1 b (α). Att han them maa .. giffua en frij och szæker leygdhe .. saa at the ey betorffua ath fructhe athuj (dvs. att vi) .. wile lathe them nogit öffuerfaldt skee. G. I:s reg. 3: 8 (1526). Then sitt barn j tucht håller, han .. betorff icke skemmas widh thet. Syr. 30: 2 (Bib. 1541; öfv. 1792: skall icke behöfva).
Anm. 1:o Möjl. föreligger på nedan anförda ställe en bet.: vara i behöfvande omständigheter, tarfva hjälp l. understöd; jfr BEHÖFVA I 1 d α. Läna tinom nästa när han betorff. Syr. 29: 2 (Bib. 1541; öfv. 1792: behöfver, Vulg.: in tempore necessitatis illius, Sept.: ἐν καιρῷ χρείας αὐτοῦ). 2:o Ovisst är, huruvida det i följande språkprof föreligger ett p. pr. (i passivisk anv.) med bet.: som tarfvas l. är af nöden, l. ett vbalsbst. med bet.: det som tarfvas, förnödenhet(er) (jfr BETARFVANDE). Victualier och annat betorfwande. Stiernman Com. 4: 138 (1675).
Spoiler title
Spoiler content