publicerad: 1907
BETRAKTAN betrak4tan l. 032, r. l. f.
Etymologi
[fsv. betraktan]
a) till BETRAKTA 1 a. Contemplation, .. betraktan, begrundan. Serenius (1734). Under betraktan af (dvs. då jag reflekterade öfver) desse omständigheter. Alströmer Præs. i VetA 1745, s. 8. Med vaknade begrepp för högre ämnen / Jag vände tankarna och min betraktan / Till allt, i himlen och på jorden synligt. J. G. Oxenstierna 4: 314 (1815). Hvad bättre kan ett olycksbarn väl göra, / Än dväljas på en lugn, förborgad ort, / I tålig bidan af befriarns ankomst, / I from betraktan af hvad aldrig dör? Atterbom LÖ 2: 344 (1854); jfr α. — särsk.
α) till BETRAKTA 1 a α. Gudz Bodz betrachtan. Rudbeckius Luther Cat. 136 (1667). Vid thetta sednare styckets betrachtan. Sahlstedt Hofart. 61 (1720); jfr BETRAKTA 1 a α α'.
α) i uttr. komma i betraktan, komma i betraktande (se d. o. 1 b β). Högbördighet och Kungelig Blod kom väl i betraktan vid .. Konungavahl; men var frågan om Anförare och Höge Ämbets-män, då ansågs intet annat, än dygd och skickelighet. Dalin Hist. 1: 272 (1747).
β) i uttr. taga i betraktan, taga i betraktande (se d. o. 1 b γ); hafva för ögonen. K(onung) Gustafs Landsordning skulle vid nye Lagen tagas i betraktan och lämpas efter närvarande omständigheter. Dalin Hist. III. 2: 528 (1762). Jag .. tar folkets lycka .. ständigt i betraktan. Ridderstad 1: 437 (1855).
γ) i förb. i betraktan af, förr äfv. till, i betraktande af (se BETRAKTANDE 1 b δ). I betrachtan thill Sweriges Rikes .. wälfärdh. RARP 7: 72 (1660). I betrachtan af mitt fattiga tillståndh. Växiö domk. akt. 1708, nr 342. Så i betracktan der till, som hans långliga giorde tienst. Därs. nr 413. Snarare borde de gamle Danske Rådsherrar i betraktan af deras dödlighet ångra den grymma blodsutgiutelse, de i Sverige för 40. år sedan tilväga brakt. Dalin Hist. III. 1: 554 (1761).
2) till BETRAKTA 3. — särsk. i uttr. taga i betraktan, taga i betraktande (se d. o. 2 slutet). Jag skall kort här sammanfatta / Hvad jag i betraktan tar: / Golfvet har sin vaxduksmatta, / Väggen tvenne hyllor har (osv.). Sehlstedt 4: 32 (1871).
3) till BETRAKTA 4. — särsk. i uttr. taga i betraktan, taga i betraktande (se d. o. 3 a slutet). Tagom nu först i betraktan hennes (dvs. filosofiens) väsende. Atterbom Filos. hist. 110 (1835).
Ssg: BETRAKTANS-VÄRD030~2. (numera föga br.)
1) till 1, särsk. 1 b: värd att lägga märke l. taga hänsyn till, beaktansvärd; anmärkningsvärd. Det är betraktans-värdt, at en menniska kan äga åtskilliga skickeligheter och ändå vara mycket dåraktig. Dalin Arg. 2: 221 (1734, 1754). Foderalet (af ”Noe Ark”, en mussla) är betracktansvärdt och består utaf två långa rader af skarpa tänder, som fullkomligen gå in uti och innefatta hvarandra. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 133 (1786). Kan väl, för oss alla, någonting vara mera betraktansvärdt, mera maktpåliggande, mera oundgängligt, än att rätt anställa vår vandring och säkert uppnå vårt mål? Wallin 1 Pred. 1: 165 (c. 1830). Bokens utomordentliga spridning är emedlertid ett betraktansvärdt tidens tecken. SvT 1852, nr 222, s. 4.
2) till 2: värd att se (på), sevärd. Ges ingen liflig scen, för oss betraktansvärd, / Mer än kothurnens scen ifrån en diktad verld? Wallin Vitt. 1: 3 (1805). Skjutsbonden vände äfven sit hufvud åt samma led, för at efterse hvad herrn såg, men fann troligen ingen ting betraktansvärdt. Cederborgh UvT 2: 46 (1809). Uti museet finnas många betraktansvärda konstsaker. G. Thomée hos Kindblad (1867).
Spoiler title
Spoiler content