BEUNDRERSKA beun4drerska, i Sveal. äfv. 0302, f.; best. -an; pl. -or.
(föga br.) fem. till BEUNDRARE. Wikforss (1804; under bewundrerinn). Nu utropar du åter .. att jag är en odräglig menniska, .. oupphörligt seende beundrare, det vill säga beundrerskor omkring mig, hvilka ingenting högre önska än att bli mina följeslagerskor genom lifvet. Almqvist A. May 85 (1838); jfr BEUNDRARE slutet. Sv. o. t. handlex. (1872).
