SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIVERKNING bi3~vær2kniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. nebenwirkung; se BI-, prefix1 2]
biverkan; mest i pl. o. i sht om verkan af läkemedel. Double (m. fl. hafva) .. yrkat, att det (dvs. svafvellefvern) .. bör .. användas (i st. f. kalomel), emedan det både är säkrare och har mindre skadliga biverkningar. Hwasser Sm. skr. 1: 99 (1836, 1839). Ej sällan medföra i synnerhet större doser af febermedel vissa obehagliga biverkningar, såsom öronsusning, hufvudvärk, frosskakningar. 2 NF 7: 1483 (1907).
Spoiler title
Spoiler content