BIVINST bi3~vin2st, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nebengewinn; se BI-, prefix1 2]
1) [jfr motsv. anv. af t. nebengewinn] vinst l. inkomst som ngn har utom den hufvudsakliga, extravinst. Wikforss (1804; under nebengewinn). Kolmodin Liv. 3: 79 (1832). Björkman (1889).
2) (föga br.) lotterivinst af mindre värde i förh. till de större vinsterna. I likhet med de föregående Dragningarne betalas .. Bivinsterna (i danska boklotteriets tredje dragning) med Böcker till ett värde af 15 gånger insatsen. DA 1825, nr 275, s. 4.
