SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1911  
BIÄRENDE bi3~ä2rende l. 2rende, hvard. äfv. 2rnde, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2 (b)]
ärende l. uppdrag af (skenbart) mindre betydelse som ngn har vid sidan om ett annat; hemligt ärende. Man visste ju aldrig hvilka biärenden personer hade, som kommo för att köpa upp turkiska hästar för (konung) Augusts räkning. Quennerstedt Kalabaliken v. Bender 18 (1910).
Spoiler title
Spoiler content