SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1915  
BLISTER blis4ter, sbst.2, i bet. 2 r. l. m. l. n.; best. -n l. blistret.
Etymologi
[af eng. blister, blåsa, medel att framkalla blåsor, dragplåster, till sin bildning identiskt med BLISTER, sbst.1; jfr d. blist, blemma, äfvensom ÄLF-BLÅST, -BLÄST samt sv. dial. blässter, ansiktsros (Värml., Noreen Ordb. ö. Fryksd. (1878)). Ordets neutrala genus i bet. 2 beror sannol. på anslutning till PLÅSTER]
1) [jfr motsv. anv. i eng.] blåsa; anträffadt bl. i ssgn BLISTER-STÅL.
2) [jfr motsv. anv. i eng., sannol. elliptiskt för blisterbeetle, -fly, -plaster] apot. läkemedel afsedt att på huden framkalla blåsor.
a) liniment l. salfva af spansk fluga med prustkåda m. m. Sv. veterinärfarmakopé 64 (1871, 1880). Blister (spanskflugesalfva). Wrangel Handb. f. hästv. 928 (1886). Pharm. comp. 328 (1896).
b) salfva hvari bl. a. kvicksilfverjodid ingår; i sht i uttr. engelsk blister. Lindgren Läkem. (1891, 1902). Blister .. en från England kommande röd salva, hvilken användes till ingnidningar mot spatt, skålen, öfverben, ledvrickningar, senförsträckningar etc. J. Lundgren hos Vennerholm o. Svensson Husdj. sjukd. 45 (1892).
Ssgr: (2 a) BLISTER-PLÅSTER30~20. = -SALFVA. Veterinären 253 (1911).
(2 a) -SALFVA~20. salfva bestående af pulveriserad spansk fluga, prustkåda m. m. Lindgren Läkem. (1902). Veterinären 246 (1911).
(1) -STÅL~2. [af eng. blister-steel] (mindre br.) tekn. stål med blåsor, blåsigt brännstål, blåsstål. Weste (1807). Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content