SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRANDVAKT bran3d~vak2t, hvard. äfv. bran3~, i bet. 1, 2 o. 4 r. l. f., i bet. 3 m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. brandvagt, t. brandwache; till BRAND, sbst.1 I 2]
1) vakthållning för uppmärksammande af eldfara o. d. Göra, hålla brandvakt. Gå brandvakt (jfr 3). Stiernman Com. 4: 117 (1675). PH 1: 492 (1723). SFS 1874, nr 26, s. 3.
2) konkret: för brandvakt (i bet. 1) afdeladt manskap. — särsk.: (förr i vissa städer) för bestridande af brandvakt (i bet. 1) o. för ordningens upprätthållande nattetid särskildt inrättad kår. Officerare och Gemene af Brandvakten (i Sthm). Instr. 25/8 1791, s. B 3 a.
3) person som håller brandvakt (i bet. 1). SkogsvT 1907, s. 161. — särsk. (förr): person tillhörande brandvakt (i bet. 2 slutet). Hvargång Klockan slår, ropar Brand-vackten långsamt hvad hon är slagen, tilläggandes: Guds härliga, milda och mäcktiga Hand, bevare Vår Stad för Eld ock Brand. PH 1: 783 (1729). Brandvakterna, med sina saxar, skramlor och gammalmodiga messingsbeslagna hattar. Blanche Våln. 10 (1847). Hör du brandvaktens rop, som på Dombron står? Wennerberg 2: 57 (1848, 1882).
4) (i fråga om ä. förh.) sjömil. (af ett l. flera i allm. mindre fartyg utförd) bevakning till skydd mot fientligt öfverfall. Örlogs skeppet Reval .. låg på brandvackt. Nordberg C. XII 1: 662 (1740). Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 62 (1840). — konkret, om fartyg l. flottafdelning som utför dylik bevakningstjänst. Så snart wåra ut commanderade Brandwachter .. blefwo .. warse de Danske komma ansättiandes. Ber. om action 28/7 1715, s. 3. Tj.-regl. f. fl. 1790, s. 94. TSjöv. 1901, s. 425.
Ssgr (till 2 slutet l. 3 slutet): A (†): BRANDVAKT-ROP, se B.
B: BRANDVAKTS-AFGIFT~20 l. ~02. afgift som erlades till underhåll af brandvakt. Publ. 1/9 1733, s. 2. DA 1824, nr 108, s. 1. —
-KOMPANI. i Sthm mellan åren 1730 o. 1835 bestående militäriskt organiserad brandvaktskår. Sthms stads cal. 1768, s. 66. DA 1824, nr 245, s. 2. —
-KÅR. Brandordn. f. Gbg 1748, s. 56. DA 1824, nr 85, s. 8. —
-MEDEL, pl. jfr -AFGIFT. Publ. 10/2 1731. —
-PATRULL. Brandordn. f. Gbg 1805, s. 11. —
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. jfr -AFGIFT. Posten 1769, s. 1012. Envallsson Julafton 24 (1801). —
-ROP. (-vakt- Nordenflycht) (ropande af) viss refräng som brandvakt ropade i samband med kungörande af klockslag (jfr språkprofvet från 1729 under BRANDVAKT 3). Nordenflycht QT 1746—47, s. 49. Brandvaktsropets melodi är .. från början recitativisk. Landtmanson Folkmusik 57 (1911). —
-SAX. långskaftadt gripverktyg hvarmed brandvakt grep o. fasthöll person som skulle arresteras. Jag på denna hals .. / Haft brandvaktssaxen knäppt tolf gånger ungefär. Bellman 1: 94 (1769). (Lundin o.) Strindberg G. Sthm 1 (1880). —
-SOLDAT. menig soldat i brandvaktskompaniet i Sthm. SP 1780, s. 476. DA 1824, nr 174, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content