SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
BRICKA brik3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. dial. brikke; afledn. af BRICKA, sbst.3 1]
(förr) väfva (band o. d.) med tillhjälp af ”brickor”. Brickade strumpeband. Fatab. 1915, s. 30. Därs. s. 31 (: brickningen).
Spoiler title