publicerad: 1922
BROSK bros4k, stundom brωs4k, n. ((†) r. l. m. l. f. ?Linc. (1640; under diaphragma), VetAH 1818, s. 164); best. -et (ss. r. l. m. l. f. -en); pl. (i bet. 2) = ((†) -er Comenius OrbPict. 89 (1689), Prot. 30/3 1792, s. 2 b; -ar Rosenstein Comp. 65 (1736), Adlerbeth Ov. 311 (1818); jfr Boivie SvSpr. 144 (1834));
förr äfv. BROSKA, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 2) -or;
förr äfv. BRUSKE, n.
Ordformer
(brosk VarR osv. bråsk Rosenstein Comp. 65 (1736), Berzelius Kemi 6: 537 (1830: bråskfiskar). brusk Phrygius HimLif 82 (1615), Rääf Ydre 1: 104 (1856: brusklapp). brösk Fiellström (1738: bröskachtig). broska (bruska) BtFinlH 2: 363 (1671), SvMerc. IV. 1: 96 (1758: bruskorne, pl.). bruske Spegel GV 189 (1705), Möller (1745; under cartilage))
Etymologi
[fsv. brusk; jfr d. brusk; i afljudsförh. till isl. brjósk; jfr fsv. brösker, isl. breyskr, bräcklig, skör]
1) benämning på inom djur- o. människokroppen förekommande stödjeväfnad som vanl. sammanhänger med bensystemet, men till skillnad från bensubstansen har mjukare o. elastisk konsistens. Hyalint brosk, med homogen o. genomskinlig grundmassa. Elastiskt brosk, med trådig grundmassa, bindväfsbrosk. Benvandladt brosk. VarR 7 (1538). (Ivar Benlös) troddes i barndomen hafva bara brusk i ställe för ben i kroppen. Dalin Hist. 1: 482 (1747). Brosken .. har en hvitaktig, jämn, slät smidig .. substans. Schützercrantz LaFaye 14 (1763). Brosket är .. att uppfatta som en öfvergångsbildning och ersättes småningom till största delen af ben. Ymer 1905, s. 85. — jfr BINDVÄFS-, HYALIN-, NÄT-, TRÅD-BROSK m. fl.
2) af brosk (i bet. 1) bestående parti l. organ. Rosenstein Comp. 65 (1736). Från hofbenets bakre del utgå tvänne på kant stående brosk, hofbenbrosken. NF 1358 (1883). — jfr HOFBENS-, KANN-, LED-, MELLAN-, RING-, SKÖLD-BROSK m. fl.
-AKTIGHET—00~2 l. ~200. —
-BRÄDDAD, p. adj. bot. jfr -KANTAD. Broskbräddade .. (kallas örtbladen) då brädden är hård och nästan benaktig. Euphrasén Linné 21 (1792). —
-KANTAD, p. adj. bot. om blad: försedd med brosklik brädd; jfr -BRÄDDAD. Hartman Fl. XVIII (1820). —
-KAPSEL. anat. kapsel omkring broskcell. ASScF 5: 213 (1853, 1858). Också hos hyalinbrosket förtätas grundsubstansen gerna kring cellerna, och skiljas då under namn af brosk-kapsel från de inneslutna brosk-cellerna. Thorell Zool. 1: 208 (1860). —
-LAF. lafart tillhörande släktet Ramalina Ach., särsk. arten Ramalina calicaris Fr., grenlaf. VetAH 1791, s. 307. NormFört. 41 (1894). —
-LAPP. (bygdemålsfärgadt) När får slacktas utskäres en brusklapp i bringan. Rääf Ydre 1: 104 (1856). —
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
-LIM. af brosk tillverkadt lim, kondrin. Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 339. Brosklim .. liknar benlimmet men är icke på långt när så bindande som detta och saknar större praktisk betydelse. 2UB 8: 581 (1900). —
(2) -ORNAMENT. konsth. ornament som liknar ytterörat hos människan, knorpelornament. De för barocktiden karaktäristiska näs- och brosk-ornamenten. MeddSlöjdf. 1899, 1: 21. —
-PARTI. —
-RING. anat. Florman Anat. 1: 32 (1823). (Luftstrupen) är ett .. af 15—20 broskringar sammansatt rör. Nyström Talorg. 3 (1888). —
-SKELETT. Quennerstedt Agnost. 39 (1888). Större delen av skelettet uppstår som ett broskskelett och omvandlas så småningom till ett benskelett. Thunberg KroppByggn. 21 (1907). —
-SKIFVA. Florman Anat. 1: 32 (1823). Utörat .. är en .. elastisk broskskifva. Thorell Zool. 1: 176 (1860). —
-SUBSTANS. jfr -MASSA. Brosksubstansen är af blåhvit färg samt mjukare och lösare än bensubstansen. Wretlind Läk. 2: 8 (1894). —
-SVAMP. svamp af släktet Marasmius Fries; jfr -SKIFLING. De egentliga Brosksvamparne .. (utmärka sig) genom sin seghet och saftlöshet, hvarföre de icke förruttna, utan blott förtorka. Fries Svamp. 22 (1862). —
-SVULST. patol. Brosksvulst .. (är) en sjuklig nybildning, i form af en knöl eller tumör, som .. till sin sammansättning mer eller mindre fullständigt liknar de i kroppen normalt förekommande brosken. NF (1878). —
-TÅNG. farm. karragen. Rosendahl Farm. 4 (1897). Karragén, äfven irlandsmossa, perlmossa, brosktång kalladt, är ett ämne, som .. hämtas från Chondrus och andra liknande röda alger. Jönsson Gagnv. 346 (1910). —
-VÄFNAD. Thorell Zool. 1: 19 (1860). Broskväfnaden utgöres af rundade celler, som ligga inbäddade i en genomsiktlig strukturlös eller trådig mellansubstans. Holmström Naturl. 208 (1895).
Spoiler title
Spoiler content