[fsv. sise, liksom ä. d. sise, af mnt. sise; jfr mht. ziese, ä. eng. sìse, syse osv. Orden synas vara uppkomna gm stympning af äldre former med begynnande obetonadt a o. gå tillbaka till två urspr. skilda, men tidigt med hvarandra sammanblandade romanska ord; jfr ffr. acceis, pålaga, skatt, as(s)ise med motsv. bet. Det förra är eg. vbalsbst. till ffr. accenser, taxera, beskatta, ytterst af lat. ad, till, o. census (se CENSUS), det senare vbalsbst. till ffr. asseoir, af lat. assidēre, af ad, hos, o. sedēre, sitta (jfr ASSESSOR,SESSIONsamt SITTA). Assise har eg. bet. sittning, sedan särsk. domstols-, taxeringssession, slutligen taxering, beskattning, pålaga. Ombildningar af formerna med c äro holl. accijns, eng. excise. Jfr Murray, under assize o. excise, samt Vries. Se äfv. ACCIS]
(†) = ACCIS.Riked (är) saa förtwingat med nya aalegninga (dvs. pålagor) Ciise oc andra owanlega .. tunga, at inthe ær skööt (dvs. snart) aather wthen blotta kroppa. G. I:s reg. 1: 27(1521). (I veten) hurv många olaga beskatninger .. Ko(nung) Christiern eder på lade, mett månge nye Citzer. Därs. 9: 168(1534). Giffwe oss och Cronone ther aff (dvs. af skeppslasterna), enn skälig och mottelig skatt eller sijss. FH 7: 208(1547). — jfr KÖPMANS-,ÖL-CIS.
