SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
DELELIG, adj.
Etymologi
[afl. af DELA, v.1; jfr d. delelig]
(†) delbar. Alt det godt är, det är till värckan och till krafft / Med fleere deleligt. Lindschöld Vitt. 200 (c. 1670). Theilbar, delelig, som kan delas. Lind (1749). Så vida materien är utsträckt, så är hon ock delelig (divisibilis). Duræus Naturk. 8 (1759).
Spoiler title
Spoiler content