SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1912  
DIAPOSITIV di1apω1siti4v l. -pωs1-, n.; best. -et; pl. = l. -er. Anm. Roosval Schmidt (1896) nyttjar ordet genomgående som r. (möjl. eg. elliptiskt i st. f. DIAPOSITIV-BILD), men har icke desto mindre pl. alltid = (se t. ex. s. 280, 300).
Etymologi
[jfr t. diapositiv, eng. diapositive, af gr. διά, genom (jfr DI-), o. t. positiv, eng. positive (se POSITIV, positiv bild vid fotografering)]
fotogr. till fönsterbilder (jfr slutet), för projektionsändamål l. framställning af förstorade negativ o. d. använd positiv bild på genomskinligt underlag, genomskinlig positiv bild. Tekn. tidskr. 1873, s. 211. Nyblæus Fotogr. 196 (1874). Ju hastigare och kraftigare framkallningen skett, desto klarare och briljantare blir diapositivet. Fotogr. tidskr. 1892, s. 87. Diapositiv af Röntgenfotografier. GHT 1896, nr 278 B, s. 2. 2 Uppf. b. 10: 353 (1907). — särsk. om dylik bild använd ss. fönsterbild: positiv bild, vanl. på glas, afsedd att ses vid genomfallande ljus; jfr DIAFANI-BILD. Roosval Schmidt 280 (1896). — jfr FÖNSTER-, GELATIN-, GLAS-, KOLLODIUM-, PIGMENT-, SILFVER-DIAPOSITIV m. fl.
Ssgr: DIAPOSITIV-BILD10103~2. C. Adelsköld i Fotogr. tidskr. 1895, s. 326.
-FÖNSTERBILD~002, äfv. ~200. C. Adelsköld i Fotogr. tidskr. 1895, s. 328.
-PAPPER~20. Ett diapositivpapper af svartbrun färg. Roosval Schmidt 306 (1896).
-PLÅT~2. P. Knudsen i Fotogr. tidskr. 1892, s. 29. Roosval Schmidt 304 (1896).
Spoiler title
Spoiler content