SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1914  
DIMENSION dim1enʃω4n, äfv. di1-, l. -än- (dimännschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en, hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. dimension; af lat. dimensio, vbalsbst. till dimetiri, noga mäta, uppmäta, af dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), o. metiri, mäta (jfr MENSUR)]
1) mat. (o. fys.)
a) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] urspr. o. i sht geom. om hvar o. en af de tre olika riktningar efter hvilka allt som har en utsträckning i rummet låter sig mätas o. af hvilka hvar för sig är vinkelrät mot de båda andra; i uttr. i alla dimensioner ofta (mera obestämdt) ungef. liktydigt med: i alla riktningar, åt alla håll. En linje har blott en dimension (längd), en yta två (längd o. bredd) och en kropp tre (längd, bredd o. höjd l. djup l. tjocklek). En Cub har 3 dimensioner. Rålamb 1: 10 (1690). Wallerius Tankar 45 (1776). Leopold 4: 57 (c. 1820). Analytiska geometrien delas i två delar: Analytisk geometri i två dimensioner och Analytisk geometri i tre dimensioner. Jochnick De första gr. t. analyt. geom. 3 (1860, 1887). Bergroth Geom. 1 (1876). Struphufvudet tilltager (under målbrottet) i storlek i alla dimensioner. Setterblad Mackenzie 49 (1887). En punkt har inga dimensioner. 2 NF (1906). — jfr RUMS-, RYMD-DIMENSION. [jfr motsv. anv. i t.] filos. i öfverförd anv. i fråga om tiden. Vi måste föreställa hvarje tidsföljd af företeelser endast i en bestämd riktning och .. icke i flera ... Tiden har blott en dimension medan rummet har tre. Rein Psyk. II. 1: 358 (1891).
Anm. till 1 a. Moderna matematici hafva spekulerat öfver möjligheten af en fjärde o. flera dimensioner, o. teorien om dylika har upptagits af teosofien o. spiritismen. Den af matematikern Riemann inledda samt af Zöllner och Helmholtz upptagna teorien om det transscendenta rummet .. såsom ett rum med fyra eller ännu flera dimensioner. J. J. Borelius i Nord. tidskr. 1879, s. 325. I vårt fysiska lif äro vi medvetna endast om trenne rymddimensioner ... I verkligheten lefva vi i en rymd af flera dimensioner. Ervast Leadbeater 108 (1904). Busch Landet hinsides 28 (1910).
b) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] alg. i fråga om sammanlagda antalet af de bokstafsfaktorer som ingå i en term, hvarvid hvarje dylik faktor räknas för en dimension. Termen 6a3b2 har 5 dimensioner. Palmquist Alg. 1: 12 (1745). En terms grad eller antalet af dess dimensioner bestämmes genom summan af bokstäfvernes exponenter. Delander Alg. 12 (1836). Dillner Todhunter Alg. 1: 6 (1865). Antalet bokstafsfaktorer, som bilda en term, bestämmer denna terms grad (dimension). Haglund Alg. 6 (1875, 1895).
c) fys. benämning på exponenten för potensen af hvar o. en i uttrycket för en härledd enhet för uppmätande af fysikaliska storheter ingående grundenhet; äfv. = -FORMEL. NF 19: 17 (1895). Detta sätt att angifva en s. k. härledd enhet (här hastighetsenh.) medelst vissa grundenheter (här enheterna för längd och tid) kallas att uppskrifva dess dimensioner. Tallqvist Tekn. mek. 1: 9 (1895, 1910). Dimensionerna för elektromagnetiskt motstånd äro LT—1. Düben Thompson 338 (1896).
2) för att beteckna utsträckningen l. storleken l. proportioneringen o. d. af ngt.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om en kropps l. ett föremåls faktiska utsträckning i olika dimensioner (i bet. 1); vanl. i pl.; (i det allmänna språket) ofta ungef. liktydigt med: storlek, omfång o. d.; stundom: mått. Litt.-tidn. 1795, s. 480. Dimensioner På Virke och Järn Til Nio sorter Fregatter Och Trenne mindre Bevärade Fartyg. Chapman (1798; boktitel). Kulor .. af alla dimensioner. DA 1808, nr 105, s. 12. Seglens stora, men välberäknade dimensioner. Runeberg 4: 158 (1833). De (egentliga hvalarna) äro af jättelika dimensioner. Thorell Zool. 2: 125 (1861). De sällsamma träden, som .. uppnådde dimensioner, hvaröfver våra resligaste furor skulle hafva häpnat. Björling Solen 138 (1869, 1870). I betydande dimensioner utförda kyrkor. Hahr Arkitekt. hist. 281 (1902). — jfr KROPPS-DIMENSION. — elliptiskt om föremål af vissa bestämda dimensioner (jfr β slutet). Gardinstänger af 1, 1 1/2 och 2 meters längd finnas på lager, men äfven andra dimensioner kunna anskaffas. — särsk.
α) skeppsb. Chapman Skeppsb. 79 (1775). Lavén Sjövet. 4 (1853). Med ett fartygs dimensioner förstås dess längd, bredd och djupgående. Witt Skeppsb. 110 (1858).
β) (i fackspr., särsk. skogsv. o. tekn.) om tvärgenomskärning af växande träd (tagen vid viss höjd på stammen) l. af timmer, järn m. fl. industriprodukter, använd för att beteckna trädets, timrets osv. groflek l. tjocklek. Hammarskattsjern .. må .. lefvereras i vanliga stänger af antingen 2 eller 2 1/2 tums bredd samt ½ tums tjocklek, såsom varande de dimensioner, hvarunder Vallonjernet vanligen utsmides samt på våg eller i handeln förekommer. SFS 1833, s. 303. Timmer af större dimensioner. Palmblad Norige 131 (1846). Förbud att afverka träd under en viss dimension. Lundström Skog. 7 (1895). Man fordrar af det valsade filstålet exakta dimensioner. Jernk. annal. 1897, s. 173. Kempe Skogshush. 34 (1909). — jfr FILSTÅLS-, HUFVUD-, MAXIMI-, MEDEL-, MIDT-, MINIMI-, MOGNADS-, PLANK-, RÖR-, STOCK-, STÅL-, STÅNGJÄRNS-, TIMMER-, TRÄD-DIMENSION m. fl. — elliptiskt om träd, timmer, järn osv. af viss dimension (använd ss. klassificerings- l. sorteringsgrund). Ström Skogsh. 175 (1830, 1846). Den vanligaste stångjernsdimensionen är 3 × 1/2 tum, med 7 fots längd; men äfven andra dimensioner kunna finna afsättning. Jernk. annal. 1868, Bih. s. 58. (Timret) upplägges .. i vältor, hvarje dimension sorterad och färdig att föras till sågen. Ekman Skogstekn. handb. 157 (1908).
b) [jfr motsv. anv. i eng.] bildl. i pl. om ngt (mer l. mindre) abstrakt: utsträckning, utbredning, omfattning, omfång. Svedelius Statsk. 4: 51 (1869). En .. fordran, som åt det stora problemet gaf ännu väldigare dimensioner. Forssell Stud. 2: 31 (1884, 1888). Det dogmatiska intresset har i vår tid krympt ihop till mycket små dimensioner. J. Personne i Verdandi 1889, s. 162. En skogsbrand af jättelika dimensioner. LD 1912, nr 221, s. 3. Hans litterära dimensioner äro (aktningsbjudande). A. Ahlman Därs. 1913, nr 46, s. 3. — pregnant: stora mått, betydande l. afsevärda dimensioner o. d. Vid tillfällen som dessa skola småsaker antaga dimensioner. Strindberg Tr. o. otr. 2: 234 (1882, 1890). Knudsen är en diktare af dimensioner. F. Vetterlund i Nord. tidskr. 1913, s. 588.
Ssgr: (jfr 2 a β) DIMENSIONS-AFVERKNING103~020. skogsv. skogsafverkning som grundar sig på principen att endast träd öfver en viss dimension få nedhuggas. Lundström Skog. 7 (1895). Landtm.-bl. 1904, nr 13, s. 3.
(2 a β) -BERÄKNING~020. tekn. beräkning af den dimension l. de dimensioner som för en gifven belastning erfordras hos en kropp af gifvet material. Hållfasthets- och dimensionsberäkningar för jern-, stål- och trä-konstruktioner. Tekn. tidskr. 1878, s. 33.
(jfr 2 a β) -DRIFNING~20. skogsv. drifning (fällande o. utkörning af timmer) med tillämpande af den för dimensionsafverkning gällande principen. Drifning till ett visst tumtal, eller s. k. dimensionsdrifning. SD(L) 1895, nr 32, s. 7.
(1 c) -EKVATION ~002. En acceleration, a, är proportionel mot en längd, l, och omvändt proportionel mot qvadraten på en tid, t; detta uttryckes genom dimensionseqvationen [a] = [l t-2]. NF 19: 18 (1895).
(1 c) -FORMEL~2. formel hvarigenom en sammansatt fysisk storhet uttryckes i produkten af potenser af antagna enkla grundstorheter. —
(jfr 2 a β) -LAG~2, r. lag som till förebyggande af skogssköfling stadgar förbud mot afverkning af träd (till försäljning) under en viss dimension. LAHT 1894, s. 133. Tvenne slags skogslagar (hafva) ifrågasatts: dimensionslag och ungskogslag. Skogsv.-fören. tidskr. 1908, s. 374.
Spoiler title
Spoiler content