SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1914  
DIMITTERA dim1ite4ra, äfv. di1-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade (ipf. -erte, i Finl., numera knappast br., Ur Finl. hist. 725 (1712); jfr R. Nordenstreng i Förh. o. upps. 16: 57 f. (1903)). vbalsbst. -ANDE, -ING, DIMISSION (se d. o.).
Ordformer
(dim- RARP 1: 27 (1627), 92 (1629), RP 3: 277 (1633) osv.; dem- Oxenst. brefv. 1: 585 (1630), C. Piper (1711) i Hist. handl. XXI. 1: 97, Hammarsköld Sv. vitt. 1: 99 (1818), Roos Skolgång 11 (1868) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. dimittere, t. dimittieren, ä. eng. dimit o. dismit, af lat. dimittere, af dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), o. mittere, släppa, låta gå, skicka, sända m. m. (jfr INTERMITTENT, PERMITTERA, REMITTERA, MISSION, MISSIV m. fl.); jfr ytterligare fr. démettre, afsätta, afskeda (se DEMISSION), o. eng. dismiss. Formen demittera torde (väsentligen) bero på (af DEMISSION understödd) anslutning till fr. démettre o. till lat. demittere (bildadt med de, ned), släppa l. skicka ned m. m., hvilket sistnämnda ord ngn gg i latinet förväxlas med dimittere]
1) (†; jfr dock anm. under a) låta gå sin väg; skicka (ngnstädes hän). — Anm. I en del af de anf. fallen kan ordet hafva den, etymologiskt sedt, ursprungligare distributiva bet.: låta gå l. skicka åt olika håll.
a) [jfr lat. dimittere senatum, exercitum, äfvensom eng. he dismissed the assembly] upplösa (en församling o. d.), hemförlofva. Så kan och Rikzdagen, deste snarere komma till Endskap, och Ständerne dimitteras och hemförlofwas. RARP 1: 92 (1629). Sv. synodalakter 1: 172 (1689). — särsk.: hemförlofva (skolungdom) vid slutet af läsår (l. termin). Dagen efter detta musikaliska tåg (under hvilket en serenad gafs utanför hvarje lärares bostad af de till universitetet afgående ynglingarna) dimitterades Skolans ynglingar af Rector. Ödmann Hågk. 65 (1801). Anm. Möjl. användes ordet fortfarande i denna bet. af en o. annan som är förtrogen med ’dimission' i motsv. anv. (se DIMISSION 1 a slutet).
b) [jfr lat. Posidonium cum bona gratia dimittamus, äfvensom motsv. anv. af ä. eng. dimit, demit o. eng. dismiss] släppa (ngn) från sig, gifva (ngn) tillstånd att aflägsna sig (l. resa sin väg o. d.), affärda; lösgifva, frigifva. Cantzlärens son i Danmark är icke beqvämb till K. M:ts tienst, doch moste han demitteras med foogh (dvs. på ett förbindligt sätt), och kan Cantzlären förähra honom för sitt tillbudh een gulldkääd. Oxenst. brefv. 1: 585 (1630; i memorial fr. G. H A. till A. Oxenstierna). (Man har icke) velat holla honom här länge oppe, uthan effter som sahl. K. M:tz begraffning är opskutin till Junij månad, så kan han väl bliffva dimitterad. RP 3: 277 (1633). (Rehnschiöld o. Piper begärde af ryska senaten) att rigiske guarnizonen måtte blifva .., när farkostar effter dem från Sverige sändes, effter capitulationen demitterat. C. Piper (1711) i Hist. handl. XXI. 1: 97. Dimittera .. lössläppa. G. Dalin (1871).
c) gifva (ngn) ledighet l. frihet l. lof; permittera (ngn). När Wachterne alla tilsammans kombne äre dimitteras Bursarna (dvs. bussarna', soldaterna) til wijdare ordres, hwar hem til sitt Qwarteer. Söderman Ex.-book 174 (1679). Om aftonen när the (dvs. skolbarnen) dimitteras, repetera the alt thet the hela dagen hafwa lärdt. Öhrströmer Eccl. saml. 1: 117 (i handl. fr. 1683). Leinberg Skolv. 1: 61 (1731).
d) [jfr lat. speculatores in omnes partes dimittere] skicka (ngn ngnstädes hän). (Prästerna bland de sv. fångarna i Ryssland) skulle dimitteras till de orter, dit man dem begärade. C. Piper (1710) i Hist. handl. XXI. 1: 60. jfr: Dimittera .. bortskicka. Andersson Frem. ord (1845, 1857).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. lat., äfvensom af eng. dismiss o. ä. fr. démettre] (numera nästan bl. i historisk framställning, föga br.) entlediga l. frikalla l. befria l. fritaga (ngn från uppdrag, tjänst o. d.), afskeda (ngn ur tjänst l. ämbete), gifva (ngn) afsked, bevilja (ngn) afsked; ofta i pass.: få afsked, blifva afskedad. Derpå beslötz att H: Claes Hoorn som moste förrehsa till Finland .. motte dimitteras (från uppdraget att öfvervaka riddarhusets byggande). RARP 1: 27 (1627). (Prosten) i Håtuna skall hålla ryttmästaren före, att han demitterar (den förlupne djäkne han antagit till huspredikant). Sv. synodalakter 1: 59 (1641). De gamble Under-Officerarne .. måge dimitteras och med underhåld benådas. Stadg. ang. landtmil. 2: 513 (1691). Kongl. Maj:ts bref och befalning til dess Krigs-Collegium, at efter den inhämptade kundskapen utur Lands-orterne om alle sådane, som värkeligen äga hemmans bruk och dervid äro omistelige, foga den anstalt, at de utur krigstiensten kunna dimitteras och lösgifvas. Stiernman Riksd. 2448 (1723). Heinrich Everti, kallades hit til Församlingen för Pastor, år 1600. men dimitterades åter, för vissa orsaker skull, år 1601. Rüdling 77 (1731). Porthan Bref t. Calonius 44 (1793). Arvid Horn hade (begärt) .. sitt afsked från kansliet. Drottningen dimitterade honom genast från alla hans embeten. R. M. Bowallius i Frey 1846, s. 306. År 1718 blef v. Sittman major och kommendant på Sundsborg och dimitterades 1719 med 150 dal. s:mt pension. A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 3: XXXI (1907).
3) om undervisningsanstalt o. d.: lämna från sig l. utsända (för visst syfte) behörigen vitsordad lärjunge o. d. — jfr UTDIMITTERA.
a) [jfr motsv. anv. i d.] om allmänt läroverk, särsk. högre sådant, l. därmed jämställd enskild skola: lämna från sig (lärjunge, vanl. till högre undervisningsanstalt, särsk. universitet o. d.) med vitsord om att han l. hon (genomgått läroverket o.) nöjaktigt inhämtat dess lärokurser; ofta med prep. till; i pass. ej sällan med prep. från. Är .. vår underdånigste bön och begiäran, att itt illustre gymnasium eller vähl formerat academi uthi Lund måtte anrettas och funderas, på det den studerande ungdomen, som frå trivialscholerne dimitteras, deras studier continuera och förbettra kunde. RARP 9: 382 (1664; ur adelns i Skåne, Halland o. Blekinge besvär). När någon skall dimitteras till Academien, .. skola Lectores honom examinera, men Ephorus bifall till afresan gifva. Skolordn. 1724, s. 29. Skolordn. 1807, s. 46. Upsala Lyceum .. har sedan hösten 1841 dimitterat 21 i Studentexamen godkände elever. Carlson Om sv. el.-lärov. 66 (1843). De vid midsommar-examen från (trivial-) skolan till gymnasium demitterade qvartaherrarne. Roos Skolgång 11 (1868). Samtliga högre allmänna läroverk .. ega rätt att dimittera till universiteten. NF 20: 479 (1897). Anm. Förr (vid t. ex. Lunds katedralskola ända in i början på 1900-talet) användes äfv. den lat. perfektparticipformen dimissus, pl. -ssi, särsk. vid skolafslutning, om de (nyss l. senast) från skolan utexaminerade lärjungarna. Dimmissionsexamen undergicks d. 13 Nov. af 12 ynglingar. .. Utom dessa dimissi hafva från läroverket afgått (NN. NN.). Sommelius Årsber. katedralsk. i Lund 1864, s. 16.
b) [jfr motsv. anv. i d.] (numera knappast br. utom i Finl.) om universitet l. universitetsfakultet, domkapitel, högre militärläroverk m. m.: lämna från sig (ngn) med vitsord om (formell) kompetens för viss verksamhet l. lefnadsbana. (Två studenter som undergingo prästexamen inför Viborgs konsistorium) förmantes till förkofring och dimittertes. Ur Finl. hist. 725 (1712). SPF 1817, s. 116. (Akademiska konsistoriet i Uppsala hemställde 1811) om det ej skulle vara gagneligt att en viss ålder t. ex. af 18 eller 20 år faststäldes, hvarförinnan ingen till rikets civila tjensteverk och kollegier finge från akademien dimitteras. Geijer I. 4: 100 (1822). De afgifter, hvilka af Theologiæ Studerande böra erläggas, innan de från Theologiska Faculteten dimitteras. SPF 1846, s. 137; jfr FFS 1886, nr 4, s. 6. Vid dimitteringen af (kadett-)Corpsens elever såsom Officerare till krigstjenst. SPF 1850, s. 266. Gripenberg Fin. kadettk. 165 (1912).
4) (i Finl.) om domkapitel: öfverföra prästman (utan ordinarie tjänst) till tjänstgöring i annat stift. Från stiftet dimitterad: 1896 April 20 Pastorsadjunkten i Heinävesi A. W. till S:t Petersburgska stiftet från den 10 Maj. Fört. ö. förändr. inom eckl.-staten i Borgå stift 1895—96, s. 10.
Särskild förbindelse:
DIMITTERA HEM. (†) till 1.
a) till 1 a: hemskicka, hemförlofva. För än Regementet blef dimitterat hem i landet. A. Achrenius (1739) i Fin. kyrkoh. samf. prot. 2: 165.
b) till 1 c. Sedan böön är hollen, dimitteras heela (skolan) .. hem til at öfverläsa och skrifwa huadh them proponerat (dvs. förelagdt) är. O. Laurelius (1659) i KOF II. 1: 460.
Spoiler title
Spoiler content