SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
DOKTORAND dok1toran4d l. -tå-, äfv. -tω-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. doktorand, af mlat. doctorandus, af doctorare (se DOKTORERA); med afs. på ordets bildning jfr det sakligt närstående PROMOVEND]
person som står i begrepp att (låta sig) promoveras till doktor. G. Dalin (1871). Ekbohrn Främ. ord (1904).
Anm. I ä. tid förekommer ngn gg den lat. formen doctorandus, person som skall blifva doktor. Den unge Doctorandus. Leopold (SVS) II. 1: 147 (1782; om blifvande läkare). G. Dalin (1871; jämte doktorand).
Spoiler title
Spoiler content