publicerad: 1920
DOKTORAL dok1tora4l l. -tå- l. -tω-, adj.; adv. -T.
Etymologi
(numera föga br.) som tillhör l. anstår en doktor l. doktorsvärdigheten; doktors-; jfr DOKTORLIG, MAGISTRAL. Han var alltid rädd om sin doktorala värdighet. Jag tog .. första juris examen, hvilken jag förut förbehölt mig borde vara i de doctorala och stora ämnen. Thorild Bref 168 (1788). En prest behöfver (icke) vara en vetenskaplig teolog i doktoral mening. Tegnér 6: 300 (1837). Doktorala frågor, lärd ”i doktoral mening”. NF (1880).
Ssgr [efter sådana nylat. uttr. som diploma doctorale, disputatio doctoralis] (†): DOKTORAL-BREF. doktorsbref. Alopæus Borgå gymn. 406 (1816). —
Spoiler title
Spoiler content