publicerad: 1920
DOMÄN dωmä4n l. då- l. do- (dåmän Gynther Conv.-handlex. (1846)), r. l. m. (m. Dalin (1850), Lundell), ngn gg n. (Rydberg Kulturh. förel. 5: 241 (1887), Annerstedt UUHist. II. 1: 210 (1908)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Etymologi
1) urspr. jordegendom l. landområde som tillhör landsherren l. är öfverlåten (-et) åt honom (bl. i fråga om utländska förh.); staten tillhörig jordegendom; stundom bl. om för egentligt jordbruk afsedd statsegendom i motsats till skogarna osv.: kronoegendom, kronogods, kungsgård; i pl. (o. n. sg.) ofta koll. l. sammanfattande; i vidsträckt bet. (bl. i fackspr., kam. o. jur.): fast l. lös egendom hvaraf staten har inkomst l. drager nytta. (De) Hessen-Casselske domainerne. 2 RARP 5: 649 (1727). Finance-Departementet delas i 3:ne Sectioner, nemligen: .. 2) Domainerne och Skogarne. SP 1809, nr 19, s. 2. Lindfors (1815). (De germanska) konungarnes enskilda egendom, de kongliga domänerna. Geijer I. 1: 18 (1818). De Domäner, som i Finland existera, bestå utaf Kungsgårdar, Kungs-Ladugårdar samt till Kronans omedelbara disposition indragne Militiæ Boställen. Bonsdorff Kam. 438 (1833). Den del af det kungliga domänet, som lydde omedelbart under konungen, bestod i de capetingiske konungarnes tid endast af hufvudstaden Paris med dess närmaste omgifning (m. m.). Rydberg Kulturh. förel. 5: 241 (1887). — särsk. [jfr motsv. anv. i fr.] (†) i ngt utvidgad anv.: land anslaget till underhåll af furstlig person, ”underhållsland”. Esberg Likpr. ö. J. P. Olivekrantz 102 (1707). Drottning Christinæ Domainer eller Vnderhålds-Provincier. Rüdling Suppl. 144 (1740). — jfr JORDBRUKS-, SKOGS-DOMÄN.
2) (större) jordegendom, gods, underlydande land- l. jordområde. Domaine .. gods, arfgods; egendom. Gynther Conv.-handlex. (1846). Han öfvertog administrationen af fädernegodset med dess stora domäner. Lundegård Prins. 4 (1889). (Horatius' landtställe) kan .. ej kallas ett ”sommarnöje” i vår tids mening, utan var värkligen en liten domän. Schück Världslitt. hist. 1: 489 (1900).
3) i öfverförd l. bildl. anv.: område där ngn är obetingadt herre l. ensamt rådande, ”rike”; arbets-, verksamhets-, afsättningsområde l. dyl. Montblanc är .. dödens slott, och i grannskapet, 40 à 50 mil omkring har han sina vidsträckta domainer. Der ges ej mera något lefvande. B. C. H. Höijer (1801) hos Crusenstolpe Karakt. 250. Vetenskapsmannen Svedelius var en redlig arbetare på de fält, som utgjorde hans domän. Weibull Fr. Lund o. Lundag. 185 (1889). (O. Rudbeck) hade .. vant sig att betrakta .. (biblioteket) som sitt domän, där han ägde göra hvad han behagade. Annerstedt UUHist. II. 1: 210 (1908).
Anm. I fackspr. förekommer i bet. 1 ngn gg det från mlat. domanium, en latinisering af fr. domaine, lånade domanium, pl. -ier. Den andra (delen af fiendens område) införlifvades Domanierna och arenderades emot årlig ränta. Eberhardt Allm. hist. 2: 94 (1768; i fråga om republiken Rom). Kronan (ägde) direkt (i Pommern) .. ett mycket stort område af landet, det s. k. Kungl. domanium. Dalgren Sv. o. Pommern 7 (1914).
-FOND(EN). statens domäners fond till hvilken höra statens domäner o. inkomsterna af dessa. —
-FULLMÄKTIG~020. rådgifvande ledamot i domänstyrelsen. —
-FÖRVALTNING. Inom .. (kammarkollegium) skall bildas en särskild ”afdelning för domänförvaltningen”. SFS 1877, nr 40, s. 2. —
-INKOMST~02 l. ~20. inkomst af domän. Nordberg C. XII 1: 115 (i handl. fr. 1740; i fråga om SlesvigHolstein). —
-INTENDENT. titel på i vissa län tillsatta tjänstemän som hafva att biträda vid vården af statens domäner inom länet. SFS 1877, nr 40, s. 3. —
-STYRELSE(N). särsk. benämning på ett centralt ämbetsverk i Stockholm. Domänstyrelsen, som från 1883 års början öfvertager .. Kammarkollegii .. befattning med förvaltningen af .. kronans fasta egendom. SFS 1882, nr 59, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content