SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
DUX duk4s, r.; i best. anv. utan slutartikel (Strindberg).
Etymologi
[af lat. dux, ledare, anförare (se AKVEDUKT, HERTIG o. TÅGA, v.)]
mus. benämning på det ledande temat (subjektet) i en fuga ss. motsatt comes, upprepningarna (svaren). Höijer MusLex. (1864). Strindberg Skärk. 25 (1888). Wegelius Musikl. 2: 68 (1889).
Spoiler title
Spoiler content