publicerad: 1917
EDITION e1ditʃω4n, äv. ed1-, l. -iʃ- (- -tschón Dalin), r. l. f. (f. Lindfors (1815), Dalin (1850), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. vard. i mellersta o. norra Sv. äv. = (Schroderus Osiander 1: 297 (1635), Tessin Bref 2: 32 (1754)); pl. -er.
Etymologi
[liksom t. edition, eng. edition, fr. édition av lat. editio (gen. -ōnis), vbalsbst. till edere (se EDERA)]
användt ss. vbalsbst. till EDERA.
1) [efter motsv. anv. av lat. editio (instrumentorum); jfr t. edition] jur. i tvistemål: (motpartens l. tredje mans) utlämnande av handling(ar) innehållande upplysning i målet. G. Dalin (1871). Bestrider den part, af hvilken edition fordras, att han innehar urkunden, plägar man såsom tvångsmedel mot honom använda edgång. Afzelius Rätteg. i tvist. 62 (1882).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] i fråga om utgivande av bok l. skrift. — jfr BIBEL-, LAG-, SAGO-, TEXT-EDITION m. fl.
a) (föga br. utom i ssgr) i sht filol. abstr.: utgivande, ederande. G. Dalin (1871). (Förlags-) firman Teubner (har) .. anmodat honom att övertaga editionen af Seneca rhetor. M. P. Nilsson i Utdrag ur prot. i hum. sekt. i Lund d. 2 dec. 1912, s. 7.
b) i sht filol. o. litt.-hist. konkret: upplaga; om bok, ngn gg om tidning; se för övr. anm.; jfr UTGÅVA. Schroderus Osiander 1: 297 (1635). Biblia, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung Carl then Tolftes Befalning Medh förriga Editioner jämnförd. Bib. 1703 (titel). (Av SD:s landsortsupplaga) hafva sedan .. 1879 utgifvits två särskilda editioner, en ”dagedition” .. och en ”nattedition”. NF 15: 611 (1891). (Törnrosens bok) föreligger i två editioner. Den första .. utgafs 1832—51 ... Den andra editionen .. utkom 1839—50 i tre delar i imperialoktav. Endast en mindre del af innehållet är gemensam för de båda editionerna. 2 NF 1: 675 (1903). Utgifvandet af en ny upplaga af den i många afseenden ofullständiga .. anrepska editionen af ättartaflorna. Ad. prot. 1911, s. 31. Första upplagan af detta standardverk (”Sverige”) utkom .. i tre editioner, en fransk .. afsedd för världsutställningen 1900, .. en svensk år 1901, en engelsk 1904. SvD 1914, nr 124, s. 8. — jfr DAG-, HAND-, LYX-, NATT-, PRINCIPAL-, SKOL-, STANDARD-EDITION m. fl. — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] mer l. mindre bildl. (Mannen) kan passera för en edition in folio (av hustrun). P. Höllingh (1712) hos Cavallin Herdam. 3: 275. Jag .. vil gifva minom vnga Academist .. en kortt anledning til at kenna böker, på thet han må .. slippa thet nesliga speordet, som skulle han vara alldeles fremmande i Minervæ, men hema vti Bacchi förrådshus, therest (dvs. varest) man vel vet med sielfva smaken at åtskilja editionerna. Rydelius Förn. 33 (1720, 1737). (Firmorna) hafva tagit tillfället i akt att .. visa sina ”editioner” af dessa öfver hela världen spridda och värderade ångpannor. Tekn. tidskr. 1897, Allm. s. 209.
β) (†) i förb. med prep. av, motsv. en kvalitetsgenitiv (jfr AF 19). Morhofii Polyhistor af then 3die och nyaste edition. Rydelius Förn. 71 (1720, 1737). En Classisk Auctor af bästa edition. Hasselroth Campe Theophron 254 (1794).
Anm. till b. Beträffande förh. mellan edition o. dess synonymer kan följande anmärkas. Edition kan alltid ersättas av UPPLAGA. Det förra användes emellertid huvudsakligen i sådana fall där man i första hand tänker på innehållet (l. innehållets språkliga form), under det att det senare måste begagnas, då det endast är fråga om sådant som gäller boktryckarens l. förläggarens verksamhet (jfr dock nedan). Numera brukas edition särsk. om ett arbete som (på nytt) utgives av annan person än författaren, framför allt om texten är vetenskapligtkritiskt behandlad o. till arbetet är fogad en kommentar. I denna anv. tillhör ordet i sht det filologiska o. litteraturhistoriska språkbruket. En god edition av Horatius. N. N. har redigerat den nya editionen av Stagnelius' skrifter. I ä. tid var bruket av edition vidsträcktare, o. ordet användes äv. om antalet i en viss form o. (oftast) på en gång tryckta exemplar av ett visst arbete. I detta fall är numera, i enlighet med vad som ovan anförts om ordets huvudbet., upplaga det enda möjliga. Hela upplagan av N. N:s bok har redan blivit slutsåld. Första (andra osv.) upplagan. En ’edition' kan alltså uppleva flera ’upplagor'; jfr språkprovet från Ad. prot. ovan. Å andra sidan kan också ett verk l. en ’upplaga' framträda i olika ’editioner', försåvidt innehållet (l. språkformen) i ngt avs. är olika; jfr språkproven från 2 NF o. SvD ovan. Edition betecknar vidare i allm. bl. ett till innehållet anspråksfullare arbete. Så begagnas så godt som uteslutande upplaga för att angiva en om- l. bearbetning av en enklare lärobok. A:s upplaga av B:s Räknebok för folkskolan. Stundom användes edition bl. för att åstadkomma omväxling där eljest upplaga snarare varit på sin plats; jfr språkprovet från NF ovan. I strid mot den ovan givna allmänna regeln kan edition, efter utl. mönster, användas utan tanke på innehållet, nämligen om en upplaga av ett arbete som är utmärkt gm en särskilt praktfull l. konstnärlig utstyrsel; jfr ssgn LYX-EDITION. En praktfullt utstyrd edition av Singoalla. — I senare tid hava vissa språkvetenskapliga författare försökt att efter tyskt o. danskt mönster införa UTGÅVA ss. ersättning för edition, tillsvidare dock utan större framgång.
Ssgr: (2 a) EDITIONS-ARBETE~020, äv. ~200. —
(1) -ED, r. l. m. ed varmedelst en person ålägges styrka att han icke innehar den handling beträffande vilken en annan yrkar edition. Ovilkorlig editionsed. Afzelius Rätteg. i tvist. 62 (1882). —
(1) -PLIKT. Afzelius Rätteg. i tvist. 62 (1882). —
(2 a) -PRINCIP. —
(2 a) -TEKNIK.
Spoiler title
Spoiler content