SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1921  
FAKULTET fak1ulte4t, r. l. f. (G. I:s reg. 17: 175 (1545) osv.) ((†) n. G. I:s reg. 14: 193 (1542), Schroderus Osiander III. 2: 87 (1635) m. fl.); best. -en (ss. n. -et); pl. -er ((†, ss. n.) = Thyselius Handl. lärov. 2: 8 (1595)).
Etymologi
[jfr t. fakultät, f., eng. faculty, fr. faculté, f.; av lat. facultas (gen. -ātis), f., förmåga, färdighet o. d., till en i adv. facul(ter), lätt, föreliggande ä. biform till facilis (se FACIL), av facere, göra (jfr FACIT)]
I. [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] (†) förmåga l. makt (att göra ngt); kroppslig l. andlig kraft, kropps- l. själsförmögenhet, naturgåva (i pl.: ”gåvor”); äv.: färdighet, talang. Facultet, macht, tilstånd. Swedberg Schibb. 271 (1716). En siäl .. styrer kroppen; men uti denna enda siälen äro tvenne faculteter, .. förnuftet och viljan. Oelreich 730 (1755). (Riddaren) sökte .. att på ett omärkligt sätt göra Grefven uppmärksam på Imogens fakulteter, som af alltför stor grannlagenhet och blyghet ofta döljdes. Morgan Imogene 3: 54 (1818). Gubben Rosenstein är numera blott en vandrande ruin. Han har förlorat alla sina fakulteter utom aptiten. Tegnér 5: 315 (1823). Wingård Minnen 2: 44 (1846). Då .. den ena faculteten efter den andra märkbarligen förslöas. Bouppteckn. fr. Växiö 1848. — jfr KROPPS-, SJÄLS-FAKULTET.
II. vetenskap; huvudavdelning av ett universitet o. d.
1) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. mlat.] (†) vetenskap, kunskapsgren; vetenskapligt forskningsområde l. fack; läroämne l. undervisningsgren l. studieämne (vid universitet). Thet Juristische Facultedt (dvs. rättsvetenskapen). G. I:s reg. 14: 193 (1542). (Det skall) ware fritt och efterlatidh vdi samme Academia (i Uppsala), at läse tractere och förhanndle, alle Booklige konster, främmende Tungomål och alle låflige Facultet. Thyselius Handl. lärov. 2: 8 (1595). Pastoris son Dn. Gab. Laurentij, blef examinerat, men uar eij synnerliga bastant i nogon facultett. Consist. eccl. Abo. prot. 381 (1659). (Rektor borde icke) tillåta et sådant Tal, .. innan det förut undergådt Philosophiae Lectorens behöriga granskning, under hvars Facultet det hörer, utur Gymnasii Cathedren hållas. Växiö domk. akt. 1781, nr 267.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. mlat.] om varje särskild av de (huvud)avdelningar vari ett universitet efter de olika vetenskapernas samhörighet o. med avseende på den akademiska undervisningen är uppdelat; samtliga lärare inom en dylik avdelning, särsk. de tillhopatagna vilka äga bestämmanderätt i frågor som falla under avdelningens avgörande; sammanfattningen av till en dylik avdelning hörande lärare o. lärjungar. Filosofiska fakulteten är vid de svenska statsuniversiteten delad i två sektioner, en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Vid Stockholms högskola finnes en juridisk fakultet. Fakulteten sammanträder på lördag för att granska inkomna examensansöknìngar. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 48 (i handl. fr. 1604). I Academien (skola) alle thesse fyre faculteter widh macht håldne warda, som äro Theologica, Juridica, Medica och Philosophica. Därs. 166 (i handl. fr. 1620). Den offentliga och i facultetens sammanvaro hållne examen. Annerstedt UUHist. Bih. 4: 9 (i handl. fr. 1749). Hvarje Facultet, såsom utgörande en vetenskaplig, academisk myndighet, består af de till Faculteten hörande ordinarie professorer. SFS 1852, nr 20, s. 18. Föredragningen af vetenskaperna vid Universitetet (i Hfors) fördelas emellan fem Faculteter, den Theologiska, Juridiska, Medicinska, Historisk-Philologiska och Physisk-Mathematiska. FFS 1852, s. 368. Medlemmar af Facultet .. äro .., utom Universitetets Lärare, alla vid Faculteten inskrifne Studerande och Graduerade. Därs. Inom de tre högre fakulteterna höll man sig (under 1600-talet) i allmänhet inom professurens gränser, men i den filosofiska sväfvade man ut åt flera håll. Annerstedt UUHist. 1: 392 (1877). Idkarna af samma vetenskaper sammanslöto sig under 1200-talet vid. Paris' universitet till 4 fakulteter: den filosofiska (”facultas artium”), den teologiska, den medicinska och den juridiska. NF 16: 1397 (1892). — jfr STUDENT-FAKULTET.
3) (vard.) fakultetssammanträde. Vi ha fakultet på onsdag. Då professorerne efter slutad examen .. håller facultet och til dess protocoll säger sitt videtur om den examinerade. D. Melanderhjelm (1783) hos Annerstedt UUHist. Bih. 5: 119. I Lördags var Fakultet. L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 46.
4) (vard., föga br.) fakultetsrum. I går skref jag på fakulteten (mitt latinska uppsatsprov). L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 40.
Ssgr (till II 2): A (föga br.): FAKULTET-VIS, se B.
B: FAKULTETS-EXAMEN. inför fakultet avlagd examen; förr särsk. motsatt (vid universitetet avlagd) STUDENT-EXAMEN; numera i sht om (högre) examen av övervägande teoretiskt vetenskaplig art i motsats till ÄMBETS-EXAMEN. Annerstedt UUHist. Bih. 4: 152 (i handl. fr. 1761). Fordringarna för betyget Approbatur kan här (i studentexamen) icke såsom i Fakultets-examina vara något absolut. E. Fries i Frey 1843, s. 407. De examina, som inom (teologiska) fakulteten afläggas, äro .. dels egentliga fakultetsexamina, nemligen teologisk kandidat- och licentiatexamen, dels förberedande teologiska embetsexamina, nemligen teoretiskteologisk och praktisk-teologisk examen. Utlåt. o. yttr. ang. akad. ex. 224 (1881, 1883). Försl. t. stadga ang. underv. vid de teol. fak. 1898, s. 25. —
-FÖRHÖR. förhör l. examen inför en fakultet; nästan bl. (förr) om av teologisk fakultet anställt förhör i till fakulteten hörande läroämnen ss. villkor för undergående av prästexamen. AB 1845, nr 178, s. 1. År 1871 erhöll Linnell rättighet att taga prestexamen utan föregående fakultetsförhör. Därs. 1894, nr 7, s. 2.
-GÖROMÅL~002 l. ~200. göromål varmed en fakultetsledamot ss. sådan äger att taga befattning (i motsats till konsistoriegöromål, undervisning o. examination). —
-LEDAMOT~002 l. ~200. akademisk lärare med säte o. stämma i fakultet vid fakultetsärendes behandling. —
-MÖTE. (i Finl.) fakultetssammanträde. Cygnæus 5: 326 (1875).
-OPPONENT. av vederbörande fakultet (l., inom delad fakultet, sektion) utsedd opponent vid akademisk disputation, ”förste opponent”. AB 1865, nr 31, s. 2. Konsistorium beslöt 1641 .., att dekanus skulle vid sådana disputationer, som gjordes för prof, tillsätta opponenter, helst af adjunkterna; detta var ursprunget till de s. k. fakultetsopponenterna. Annerstedt UUHist. 1: 392 (1877).
-RUM. rum avsett för en fakultets sammanträden. Annerstedt UUHist. Bih. 4: 7 (i handl. fr. 1749).
-SAMMANTRÄDE~0020. sammanträde av fakultetsledamöter i fakultetsärende(n). —
-SKRIVNING. (numera knappast br.) skriftligt prov som avlägges inför fakultet (ss. led i l. villkor för examen). F. M. Franzén (1790) hos Roos Familjearkiv 15. Porthan Bref t. Calonius 481 (1798).
-VAKTMÄSTARE~0200. —
-VIS, adv. (fakultetvis GHT 1897, nr 249 (A), s. 2) (Det) grälades (1705) .. våldsamt i konsistoriet, om vid undertecknande af en gratulationsskrifvelse till kanslern namnen skulle ordnas fakultetsvis eller efter tjänsteålder. Annerstedt UUHist. II. 1: 369 (1908).
-ÄRENDE. ärende som det tillkommer ledamöterna av en fakultet att yttra sig om l. besluta i.
Spoiler title
Spoiler content