SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2) FÖR-BEREDSKAP. [efter t. vorbereitschaft] (†) förberedelse, tillrustning. Lind 1: 1739 (1749).
-BERG, -BERGA, se -BÄRG, -BÄRGA.
(I 2) -BERÅDD, p. adj. (†) berådd (se d. o. 2 a). Med .. fförberodde modhe. BtFinlH 3: 203 (1547).
(I 2) -BERÖMD, p. adj. (†) förut med beröm omtalad. Svart Ähr. 81 (1560). Förberömde Archie-biskop M. Jacobus Ulphonis. Stiernman PVetA 1758, s. 33.
(I 2) -BERÖRD3~02, p. adj. [fsv. forberördher; efter mnt. vorberōr(e)t; jfr ä. d. forberørt, t. vorberührt. Jfr FÖRR-BERÖRD] förut omtalad, förut omnämnd, nyssnämnd.
1) (†) ss. predikativ; jfr FÖR-BEMÄLD 1. OPetri Tb. 29 (1524). The läglighether um same godz, som udi thenne vår scriffvelsse förberörde äre. GR 23: 3 (1552). Rudbeckius Kyrkiost. 13 (c. 1635). särsk. i uttr. (så)som förberört (är). GR 1: 127 (1523). Warg 380 (1755).
2) (i skriftspr., numera i sht i juridisk o. kameral stil) i best. form, ss. attribut till sbst. utan slutartikel: förutnämnde, ovannämnde, nämnde; numera nästan bl. utan föreg. artikel eller annat bestämningsord; jfr FÖR-BEMÄLD 2. The fförberördhe landzendar. GR 1: 137 (1523). Forberörde var kereste nadige herres (dvs. Gustav Vasas) bref. OPetri Tb. 24 (1524). En gudheligh ååtanke om förberörda böön fadher war. Dens. MenFall H 4 a (1526). Det förberörda stadgandet. Rydqvist Resa 151 (1838). Med anledning af förberörda lagförslag. TT 1899, Allm. s. 270. Östergren (1923).
(I 2) -BESAGD, p. adj. [efter t. vorbesagt] (†) förut omnämnd, förut omtalad. Utij så många förbesagde Vittnes öfvervaro. VDAkt. 1725, nr 410. Callerholm Stowe 108 (1852).
(II 3) -BESKA. [jfr d. forbeske] (†) göra besk, göra bitter; särsk. bildl.; jfr BESK, adj. 2. Hårleman PVetA 1746, s. 12. En enda omständighet förbäskade alla hennes nöjen. Tessin Bref 1: 170 (1752). Möller (1790).
(I 2) -BESKED. (†) bestämmelse, villkor; jfr BESKED 8. Medt thet förbesked och vilkor .. at (osv.). RA 1: 593 (1549).
(I 2) -BESKEDD, p. adj. (†) i förväg bestämd l. avtalad. The (kunde) icke på förbeskedda rhum .. komma till handels. Svart G1 5 (1561).
(I 2) -BESKRIVEN, p. adj. [jfr mnl. vorbeschreven] (†) (i skrift) förut omnämnd, (nyss) omskriven. GR 5: 50 (1528). Svart G1 59 (1561).
(I 2) -BESTÄMD, p. adj. (†) förut bestämd. (I bören) samptlig möte oss på forbestempde tijdt. GR 14: 178 (1542). Schroderus Os. 1: 407 (1635).
(II 1 a ϑ) -BETA, v. [jfr BETA, v.2 3] (†) avbeta. Theriss boskap (bruka) årlica forbeta Sundholms engia. BtFinlH 4: 451 (1570).
(I 2) -BETECKNA. (†) i förväg giva en bild av l. ett tecken på (ngt). Ligger icke den späda Nykomlingen och gråter förr än han haar Tårar ... Utan twifwel til at förbetekna, den plåga, Sorg och Wedermöda som honom .. förestår at lijda. Columbus BiblW O 2 b (1674). Gezelius Cajanus 17 (1681).
(I 2) -BETINGA, -an (16121755), -en (15471561). [efter t. vorbedingen; jfr ä. d. forbetinge] (†)
1) överenskomma, träffa avtal (om); jfr BETINGA 1. Brahe Kr. 64 (c. 1585). Fördhenskul blifwer här medh förbetingat, at alla duglige inhyses Karlar .. måge tagas och komma Roterna til Lijsa och Vnderstöd. ContractKnektehållet 1684, s. A 4 b.
2) (på förhand) säga ifrån (om), (på förhand) förklara; jfr BETINGA 4. RA 1: 369 (1544). GR 29: 553 (1560). särsk. ss. vbalsbst., konkretare: invändning, protest. Vthan all gensäyielse och förbetingen. Chesnecopherus Skäl I 3 b (i handl. fr. 1561).
3) uppsätta ss. villkor (för att ngt skall ske o. d.), fordra (ss. villkor för en överenskommelse o. d.), förbehålla sig (ngt); jfr BETINGA 5. Schroderus Os. 2: 253 (1635). Copterna .. (påstås vilja) häldre stå under Turkarnes härskap, med någon sig förbetingad fördel eller frihet, än under Grekernes oregerliga händer. Eneman Resa 1: 213 (1712). särsk. ss. vbalsbst., konkretare: villkor, betingelse. Doch med de förord och förbetingan (att osv.). AOxenstierna 1: 60 (1612). Oelreich 478 (1755).
(I 2) -BETRAKTA, -ing (15401542), -ning (1700), -ung (1540). [efter t. vorbetrachten] (†) i förväg betrakta l. övertänka. Hamb. (1700). Heinrich (1814). särsk. ss. vbalsbst. -ing, -ning, -ung: föregående övervägande. GR 13: 165 (1540). Hamb. (1700).
(I 2) -BETRAKTELSE3~0200. (numera knappast br.) föregående l. inledande betraktelse. Lind 1: 1740 (1749). Efter dessa förbetraktelser öfvergår författaren till skildringen af sjelfva krigshändelserna. SvTidskr. 1871, s. 433.
(I 2) -BETÄNKA, -else. [efter t. vorbedenken; jfr ä. d. forbetænke. Jfr FÖRE-BETÄNKA] (†) i förväg betänka l. överväga. GR 11: 53 (1536). Wij (hava) medh .. eendrechtigt rådh, godh tijdeligh forbetenckelse .. oss medh hwar annan förbindet och föreenet. Tegel G1 2: 134 (i handl. fr. 1541). (Han) begynte .. medh förbetenckte ord taala. Schroderus Liv. 528 (1626). Heinrich (1814). särsk.
a) påtänka, tillämna. Schroderus Liv. 814 (1626). VDAkt. 1690, nr 380.
b) i uttr. vara förbetänkt, tänka på, överväga; jfr BETÄNKT II 1 a. Stiernman Com. 1: 716 (1619).
c) förbereda sig; bl. i p. pf.: förberedd, samt ss. vbalsbst. -ande: förberedelse. (Atticus, biskop i Konstantinopel) hafwer .. warit mächta wältaligh, så at han .. kunde föruthan någet Förbetänkiande framställa en Predikan för Folcket. Schroderus Os. 1: 606 (1635). Schroderus Comenius 752 (1639).
(II B) -BEVILJA. (†) bevilja. GR 13: 152 (1540). Tegel G1 2: 138 (i handl. fr. 1541).
(II B) -BEVÄGLIG. (†) om orsak l. skäl: viktig(t), avgörande; jfr BEVEKLIG 5 a, BEVÄGLIG 2. GR 19: 63 (1548).
Spoiler title
Spoiler content