SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-TÖJA, v.2, -ning (Aurén Akc. 41 (1880)). (†)
1) till II 1 a δ; bildl.: förvrida, förvränga (ngt). Dhen helige schrifft .. ille och freuelige förtöghe. GR 12: 265 (1539).
2) till II B: töja ut, sträcka ut (ngt); äv. i överförd anv.: draga ut på (ngt), förlänga (ngt). Möller (1790). Tag din plats på smedjestädet, / Att .. / Af hans (dvs. smedens) hammare förtöjas. Collan Kalev. 2: 84 (1868). Aurén Akc. 29 (1880).
Spoiler title
Spoiler content