GAN ga4n l. gan4, sbst.2, r. l. n. (r. Düben Lappl. 272(1873); n. Düben Lappl. 267(1873)); best. -en, vard. utom i södra Sv. äv. =, ss. n. -et.
Etymologi
[av nor. gan (Peder Claussøn 1632), gand, m., trolldom, samma ord som isl. o. fnor. gandr, trollstav m. m. Se NLid i Festskr. t. HjFalk 331-350 (1927)]
etnogr. benämning på ngt trolltyg som de gamla lapparna (o. finnarna) utsände, då de ville förgöra ngn; jfr LAPPSKOTT.Spegel(1712). Hvad .. denna gan vidkommer, så säger Scheffer (näml. i Lapponia 148-149 (1672)) att andre Lappar kalla den tyre .. och beskrifver han den såsom en rund boll, stor som en valnöt eller medelmåttigt äpple, af fin ull, antingen från något djur eller från mossa, af gul eller grönaktig färg (sannol. eg. en bezoarsten). Düben Lappl. 272(1873).
Ssgr (etnogr.): GAN-FLUGA. [jfr nor. gandflue, isl. gandfluga] gan i form av en fluga. Düben Lappl. 272(1873). NF 9: 791(1885). —
-FÅGEL. en mytisk fågel hos lapparna. Gan-foglarne .. skakade ur sina vingar de giftiga gan-flugorna, hvilka nåiden samlade och förvarade i en ask till framtida bruk. Düben Lappl. 272(1873). —
-STAV. I flugans ställe kunde .. brukas en .. s. k. ganstaf, i form af en yxa, och med denna kunde nåiden hugga sjukdom på menniskor och djur. Düben Lappl. 272(1873).
